Miljöpartiets Isabella Lövin är tillbaka i EU-parlamentet och denna gång som en av sex svenskar i EU:s fiskeriutskott. Hon slåss fortfarande för havens och fiskars välmående. Ett omedelbart stopp för storskaligt fiske efter strömming och sill i Östersjön samt en EU-havslag motsvarande EU:s klimatlag är två av de viktigaste sakerna att få genomfört.
– Friska hav i balans är en förutsättning för att vi ska klara klimathotet, betonar hon.
Det var aldrig tänkt att Isabella Lövin skulle bli politiker. Hon hade länge jobbat med drömyrket som journalist när ett redaktionsmöte på tidningen Allt om mat år 2005 blev början till en ny karriär.
– Det dök upp en fråga huruvida vi kunde ha torskrecept i tidningen eftersom torsken ansågs nära utrotning. Jag tog på mig att undersöka hur det egentligen låg till, berättar hon.
När hon började ringa runt fick hon snabbt klart för sig hur illa det såg ut och att torskbeståndet i Östersjön höll på att kollapsa.
– Jag tyckte det var helt obegripligt att vi tilläts misshandla gemensamt ägda naturresurser på detta sätt i full vetskap om hur bestånden störtdök. Jag var fortfarande tillitsfull och trodde att det fanns makthavare och myndigheter som tog ansvar och såg till att det inte skulle gå så illa. Men jag hittade ingen sådan, inte ens på myndigheterna. Istället skyllde alla på varandra.
Boken Tyst hav gav eko
Strax efteråt slutade hon på Bonniers med ett avgångsvederlag och bestämde sig då för att skriva en bok om fisk och fiske. År 2007 kom hon ut med boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken som fick stor uppmärksamhet och belönades med Stora journalistpriset och Guldspaden. Isabella var plötsligt expert och fick resa runt och föreläsa om den allvarliga situationen. Hon hade blivit opinionsbildare.
Miljöpartiets dåvarande språkrör Peter Eriksson hörde av sig och undrade om hon inte ville representera Sverige i kommande EU-val, det behövdes någon i EU:s fiskeriutskott som stod upp mot plundringen av haven.
– Först sa jag tvärnej. Med Stora journalistpriset skulle massor av dörrar öppnas, jag kunde skriva en bok till och kanske få göra film. Men efter lite betänketid ändrade jag mig. Om man får en chans att komma in i politiken från ett annat håll och har den drivkraften som jag hade då för en enskild fråga kände jag att jag inte kunde säga nej. Och sen har jag blivit väldigt positivt överraskad över hur stor skillnad man faktiskt kan göra som enskild folkvald, säger Isabella.
Ministerrådet måste lyssna på forskarna
En av de saker hon är mest stolt över, hittills, är när hon och hennes kolleger i fiskeriutskottet år 2013 för första gången fick in i lagstiftningen att kvoter och fiskemöjligheter måste sättas enligt forskarnas råd om vad som är hållbart.
– Innan dess var det bara kohandel. Ministerrådet, som bestämmer kvoterna, hade naturligtvis fått in råden tidigare men behövde inte följa dem. Nu står det i paragraf två punkt två att bestånden ska byggas upp över de nivåer som kan producera maximal hållbar avkastning. Ministerrådet har på sistone tyvärr börjat tänja på paragraferna, men kommissionens förslag utgår alltid från detta.
Och nu är hon tillbaka igen och denna gång med tillsammans fem svenska kolleger i fiskeriutskottet. Dessutom sitter hon i utskottet för utveckling och utskottet för industrifrågor, forskning och energi.
– Men fiskeriutskottet är ärligt talat det jag lägger mest tid på, avslöjar hon.
Bindande havslagstiftning
En av hennes mest prioriterade frågor är att EU ska ta fram en havslagstiftning liknande dess klimatlagstiftning. Det finns ett löfte från kommissionen att en havslag ska tas fram till år 2027.
– Mitt fokus är att det ska bli något bindande, något som verkligen gör skillnad. Det måste vara ett ramverk som omfattar alla områden som påverkar havsmiljön (jordbruk, energi och transporter) med tydliga och uppföljningsbara mål och med årlig rapportering om vilka åtgärder som gjorts.
Återhämtningsplan för Östersjön
En annan är att vända den negativa utvecklingen i Östersjön och få till en återhämtningsplan. Isabella Lövin är djupt oroad över situationen.
– Vi har ett ekosystem som är i väldig obalans där det råder en situation av allmän svält, från säl och sjöfågel ned till lax, torsk, strömming och sill och Östersjön har en yta med döda bottnar lika stor som Danmark. Då kan vi inte fortsätta med ”business as usual”, då måste vi tillämpa försiktighetsprinciper. Det är en stor skandal att våra länder som är bland de rikaste i världen och med väl utvecklad miljölagstiftning låtit det gå så här långt.
Som en dödens spegel av Östersjön
Isabella var i början av sommaren tillsammans med fiskeriutskottet på besök i den stora fiskmjölsfabriken i Skagen i Danmark, där trålfångsterna från Östersjön hamnar.
– Det var som att gå in i en gravkammare. Enorma lagerlokaler med stora containrar fulla med fiskmjöl som ska gå till djurfoder. Det var som en spegel av en död Östersjö.
För det första vill hon se ett fullskaligt tillfälligt stopp för det storskaliga trålfisket av sill och strömming som många forskare har rekommenderat, så att bestånden får en chans att återhämta sig. Och så att forskningen får mer tid att ta reda på vad som behöver göras för att vända utvecklingen.
– Havet är så förändrat att dagens beståndsmodeller inte fungerar. Forskarna trodde till exempel för nio år sedan att torskbestånden var på väg uppåt, men bara några år senare kraschade det totalt. Det talar för ytterligare försiktighet.
Utökat ansvar för jordbruket
Dessutom vill hon se ett utökat ansvar från jordbruket att minska utsläppen av kväve och fosfor till havet.
– Dagens frivillighet fungerar inte. Resultaten från de som tillämpar LRF:s metoder ”Att greppa näringen” är fantastiskt bra med det är bara en minoritet av alla lantbruk som tillämpar det. Jag vill se lagkrav. I Danmark har man nyss slutit en ”grön trepartsöverenskommelse” där bönderna nu är med på att minska utsläppen kraftigt och återställa natur och våtmarker. Detta sedan en dokumentär i Danmarks tv visat fisktomma, slemmiga, döda bottnar utmed kusten. Det blev en jätteopinion i Danmark som drev fram politisk vilja att göra något åt det.
Tillsammans med kolleger från flera politiska grupper driver hon på för att ta fram en akut återhämtningsplan för Östersjön. Isabella är också huvudrapportör i parlamentet för den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön.
– Tyvärr hinner den senaste utvärderingen inte bli klar till oktober då de nya fiskekvoterna beslutas.
Däremot är hon väldigt nöjd med att fiskeriutskottet i höstas lyckades bromsa när EU-kommissionen ville ta bort den femprocentsregel ur Östersjöplanen som innebär att om det finns mer än fem procents risk för ett bestånds kollaps ska fisket stoppas helt.
– Ministerrådet hade året innan satt kvoter för strömming trots att risken för kollaps var större än fem procent – och kommissionen ville inte ha en lag som inte respekterades.
– Vi motsatte oss det och lyckades vinna omröstningen, vilket var en riktig skräll. Men det visar vilket brett stöd det finns i parlamentet för att rädda Östersjön. Problemet är ministerrådet och här måste Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren göra mer.
FN-plan för att skydda världshaven
Andra saker som hon är mest stolt över i sin politiska gärning är när hon som svensk miljö- och klimatminister var med och tog fram Europas mest ambitiösa klimatlag och reformerade EU:s utsläppshandelssystem, ”som i princip skrotade sex år av Sveriges utsläpp på ett bräde”.
Och så förstås FN:s konferens för att skydda världshaven som hon var med om att ta initiativ till 2017 och som i somras genomfördes för tredje gången.
– Konferensen har mobiliserat väldigt mycket politisk vilja från hela världen att göra något åt världshaven. Det avsätts pengar för att inrätta och övervaka reservat och till forskning för hållbar förvaltning. För första gången har vi nu faktisk fått ett avtal på plats för att skydda också det som är internationellt vatten.
– Nu måste det först ratificeras. Hittills har drygt 40 av de 60 länder som behövs för att det ska börja gälla skrivit under – tyvärr är Sverige inte ett av dem. Men så snart det är klart kommer det finnas en rättslig mekanism inom FN-systemet för att sätta upp marina skyddade områden och kriterier för vad som ska gälla och vem som ska betala. I dag får ju vem som helst göra vad som helst – så kan vi ju inte ha det!
Foto: Hans Hellberg
”Måste vara optimist!”
Det låter ändå som att du är optimistisk inför framtiden?
– Att vara positiv är kanske inte en åsikt om sakernas tillstånd, utan mer en inställning att vi inte kan ge upp, vi måste fortsätta kämpa. I dag pratas det mest om klimathotet, men havet är en grundläggande funktion för hela planeten. Havet har varit vår bästa allierade i att bromsa de värsta effekterna av den mänskligt orsakade uppvärmningen genom att absorbera 90 procent av all värme, men snart kan det inte ta emot mer, enligt forskarna. Utan friska hav klarar vi inte klimathotet, säger Isabella Lövin.
Isabella Lövin
Aktuell som: svensk EU-parlamentariker och ledamot i EU:s fiskeriutskott.
Ålder: 62.
Bor: Hus i Värmdö och lägenhet i Bryssel.
Familj: Maken Lasse, två vuxna barn, två bonusbarn och två katter.
Karriär: Boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken som kom ut 2007 gav Isabella både Stora journalistpriset och utmärkelsen Guldspaden. EU-parlamentariker för Miljöpartiet 2009–2014. 2014–2018 biståndsminister och minister för internationellt utvecklingsarbete och klimat. 2016–2021 språkrör för Miljöpartiet. 2019–2021 miljö- och klimatminister. 2024– EU-parlamentariker.
Motto/drivkraft: Att inte ge vika för pessimismen utan alltid försöka göra det bästa för framtiden.
Favoritfisk: Torsk, så gullig med sin skäggtöm och säkert väldigt klok.
Fritidsintressen: Konst, litteratur, natur och trädgård.
Dold talang: ”Jag är faktiskt jäkligt bra på italienska”.