Regeringen ändrade villkoren för vattenkraftens miljöprövning i våras. Det får direkt genomslag i Ljungan. Kraftverksägarna vill nu att prövningarna ska genomföras med nya miljökvalitetsnormer som prioriterar kraftproduktionen i förhållande till miljöanpassningar.
Det kan dröja lång tid innan domstolen fattar några beslut om miljöanpassningar vid Ljungans och biflödet Gimåns 15 kraftverk och 6 regleringsdammar. Mycket pekar på att det inte blir några fiskvägar alls förbi kraftverk och dammar. Efter en paus på två år för miljöprövningarna av den svenska vattenkraften (som kommer att pågå in på 2040-talet) kom regeringens nya vattenförvaltningsförordning i maj (SFS 2025:717).
– En huvudpunkt i den nya förordningen är att kravet sänks för att en vattenförekomst ska kunna klassas som ”kraftigt modifierad”, säger Joakim Kruse vid Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt i Härnösand. Och när en vattenförekomst bedöms som kraftigt modifierad minskar kravet på åtgärder och miljöanpassningar.
Utom räddning
En kraftigt modifierad sträcka av ett vattendrag kan sägas vara ”utom räddning” och det anses inte meningsfullt, eller så blir det alldeles för dyrt i förhållande till nyttan, att kosta på några större åtgärder. I vissa fall kan även produktionsförlusterna vid till exempel en fiskväg eller en miljöanpassad flödereglering anses bli orimligt stora i förhållande till miljönyttan.
Det är Sveriges fem vattenmyndigheter som beslutar om de miljökvalitetsnormer som ska ligga till grund för mark- och miljödomstolarnas beslut vid prövningar av kraftverk och dammar. En vattenförekomst kan till exempel klassas med miljökvalitetsnormen ”god ekologisk status” vilket innebär att den är värd att satsa på för att upprätthålla eller förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett kraftigt modifierat vatten, däremot, bedöms i praktiken som hopplöst förlorat för meningsfulla miljöåtgärder.
– Regeringens nya förordning innebär att en vattenförekomst vid ett kraftverk lättare ska kunna klassas som kraftigt modifierat om produktionen har stor betydelse för Sveriges elförsörjning och balansen i elnätet. Och det är de miljökvalitetsnormerna som vi nu ska se över, säger Joakim Kruse och fortsätter:
–Vi har i princip varit i startgroparna sedan den nya förordningen beslutades i maj, och nu har alltså Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt beslutat att vi ska se över normerna inför de förestående prövningarna i Ljungan.
Först och störst
Ljungan är ett av de avrinningsområden, och det klart största, som ligger först i kön för omprövning efter pausen. Ansökningar skulle vara inne hos Mark- och miljödomstolen i Östersund 1 juli 2025. För vart och ett av de 15 kraftverken och de 6 dammarna har de olika ägarna lämnat in separata ansökningar. Kraftverken ägs av Sydkraft, Statkraft, Fortum och Vattenfall. Dammarna ägs av Ljungans Vattenregleringsföretag. Utöver kraftverken i Ljungans och det största biflödet Gimåns huvudfåror finns ytterligare cirka 15 mindre kraftverk i Ljungans biflöden.
I flertalet av ansökningarna till domstolen har de sökande kraftbolagen begärt att Vattenmyndigheten först ska anpassa miljökvalitetsnormerna till den nya förordningen, innan de slutliga domstolsprövningarna ska ske.
– Det stämmer att vi har fått en begäran från de flesta kraftverksägare om att tillskriva Vattenmyndigheten om underlag för nya miljökvalitetsnormer, säger chefsrådman Lars Nyberg vid Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt. Och det innebär att hela prövningsprocessen skulle kunna förklaras vilande i väntan på beslut.
Om de gamla reglerna gällt, och inga förändringar skett, skulle prövningarna redan varit i full gång. Nu dröjer det åtminstone till en bit in på nästa år, eller möjligen ännu längre innan domstolen kan påbörja prövningarna.
– Om verksamhetsutövarna nöjer sig med ett generellt beslut från Vattenmyndigheten om hur domstolen ska tillämpa de nya normerna så kan vi kanske komma i gång med prövningarna några månader in på nästa år, säger Lars Nyberg. Men om en eller flera verksamhetsutövare vill ha ett särskilt yttrande från Vattenmyndigheten i de enskilda fallen måste domstolen avvakta et sådant yttrande innan vi kan påbörja en prövning.
Nya normer efter årsskiftet
Joakim Kruse vid Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt bekräftar att det kommer att dröja till en bit in på nästa år innan de nya miljökvalitetsnormerna kan vara klara.
– Vi hoppas kunna ha ett förslag till nya miljökvalitetsnormer klart i början av nästa år. En viktig del i bedömningsgrunden är hur en åtgärd vid ett kraftverk kan påverka energisystemet, både för produktion och effektbalans, och där måste vi ta in expertkunskap från Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Regeringens förordning säger tydligt att man ska ta stor hänsyn till vattenkraftens förmåga att balansera elsystemet.
– När vi sedan har tagit fram ett förslag ska förslaget ut på remiss till en rad myndigheter, kommuner och andra intressenter. Alla som anser sig påverkade av beslutet är välkomna att ha synpunkter. Även om vi hanterar detta skyndsamt kommer det att ta ett antal månader in på 2026 innan vi kan leverera ett färdigt beslut som underlag för domstolens vidare prövningar, säger Joakim Kruse.
Täcker tre procent av Sveriges yta
Ljungan mynnar i Bottenhavet söder om Sundsvall och har sina källflöden i Helagsfjällen nära norska gränsen. Avrinningsområdet täcker nära tre procent av Sveriges yta. Den 40 mil långa huvudfåran har mer än 40 större biflöden.
Vattenkraften i Ljungan svarar för 1,5 procent av Sveriges totala elproduktion. Den storskaliga vattenkraften i Ljungan, 15 större kraftverk, bedöms ha stor betydelse för Sveriges elsystem genom anläggningarnas reglerförmåga.
Samtidigt finns stora naturvärden i Ljungans avrinningsområde med flodpärlmusslor, lokala öringstammar och en rad andra betydelsefulla arter. De för fisket attraktiva havsvandrande arterna lax och havsöring tar sig två mil upp i Ljungan, sedan är det stopp vid Viforsens kraftverk.
I den nationella planen för vattenkraftens miljöprövning har Ljungan fått ett riktvärde för hur stora produktionsförlusterna får bli till följd av miljöanpassningar, och det är satt till 0,5 procent av den genomsnittliga årliga elproduktionen.