Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Det visar Sveriges rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet, som nu lämnas in till EU.
Tillståndet för arter och livsmiljötyper i svenska vatten har sedan förra rapporteringen antingen varit oförändrat eller tyvärr försämrats, men för en del arter glädjande även förbättrats. För att vända negativa trender behöver vi förbättra vår kunskap om var livsmiljötyper finns och deras tillstånd samt ta höjd för nya hot och genomföra effektiva åtgärder, skriver Havs- och vattenmyndigheten.
Status i havet
Bevarandestatusen bedöms som otillräcklig eller dålig för samtliga marina livsmiljötyper, främst på grund av exploatering i kustområden, utsläpp av organiskt material och näringsämnen, miljöfarliga ämnen och överfiske.
I Västerhavet har även trålning en negativ påverkan på livsmiljötyper på djupare vatten.
En art i havet som har fortsatt dålig bevarandestatus är tumlare. Situationen för östersjöpopulationen har länge varit kritisk och idag finns uppskattningsvis 50-500 individer kvar. I Västerhavet har antalet tumlarna i bälthavspopulationen minskat signifikant under perioden 2005 till 2022, främst på grund av fiskets bifångst av tumlare.
Status i sjöar och vattendrag
Samtliga livsmiljötyper i vatten nedanför fjällkedjan har otillräcklig eller till och med dålig bevarandestatus. Det beror på mänsklig påverkan som markanvändning, utsläpp och klimatförändringar, vilket leder till bland annat försurning, övergödning, förbruning eller förorening med miljöstörande ämnen. Även dämning, dikning och sänkning av sjöar har stor negativ effekt.
Arter som har det tufft i våra sjöar och vattendrag är flodnejonöga, lax och stensimpa som alla bedöms ha otillräcklig bevarandestatus i samtliga regioner. Sämst är situationen för bland annat havsnejonöga och asp.
Ljusglimtar
- Gråsäl i Östersjön har de senaste decennierna ökat i antal och bedöms ha gynnsam bevarandestatus.
- Knubbsäl i Västerhavet visar stabilt antal och bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Knubbsäl i södra Östersjön har ökat i antal men bedöms fortfarande som dålig bevarandestatus för Kalmarsundspopulationen.
- Vikare i Bottniska viken har ökat i antal men bedöms som otillräcklig bevarandestatus (dålig 2019) för att de minskade havsisarna, som är viktiga för vikarens fortplantning, sannolikt kan påverka framtida populationen och utbredningen negativt.
- För siklöja har det skett en tydlig förbättring i samtliga regioner sedan förra rapporteringen.
- När det gäller livsmiljötyper visar fjällbäckar ett gott tillstånd.
Källa: Havs-och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket