Skogsägare är dåliga på att lämna kantzoner med träd vid vatten som miljöhänsyn vid avverkning. Vid var tredje avverkning saknas kantzoner visar en studie av Skogsstyrelsen. Träd utmed vattendragen har flera viktiga funktioner.
Skogsstyrelsens nya statistik avser avverkningar som genomfördes avverkningssäsongerna 2021/2022–2023/2024.
− Den här siffran är inte tillfredsställande och visar att det här är någonting som vi behöver jobba mer med tillsammans, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen och fortsätter:
− Kantzonerna har en stor betydelse för vattnet, för vattnets kvalitet och de arter som lever där. Bland annat reglerar kantzonen temperaturen i vattnet och bidrar till överlevnad för många arter, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Hon bedömer att kunskapsnivån i skogssektorn generellt är ganska god kring hur viktigt det är att lämna kantzoner vid vatten och menar att Skogsstyrelsen har anledning att ställa frågan både till sig själv och till skogsbruket vad man kan göra för att det ska bli bättre.
− Kanske en del skogsägare är rädda för angrepp av granbarkborre om en kantzon av gran lämnas, eller att de inte vill att det ska blåsa ner träd i vattendraget. Vi skulle vilja veta mer om orsakerna till att kantzoner inte sparas i större utsträckning, säger Elisabet Andersson.
Hänsynsytor lämnad vid avverkning
Statistiken omfattar även övriga lämnade hänsynsytor, det vill säga områden av produktiv skogsmark som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnas vid avverkning.
Utöver kantzoner mot vatten ingår även andra typer av hänsynsytor, exempelvis områden med höga naturvärden eller kantzoner mot myr och andra ägoslag. Under säsongerna 2021/2022–2023/2024 lämnades någon form av hänsynsyta på 85 procent av den föryngringsavverkade arealen.
Av arealen som skulle avverkas, lämnades 9 procent kvar som hänsynsytor. Uppdelat på landsdelar var arealandelen lämnade hänsynsytor 11 procent i Norra Norrland, 8 procent i Södra Norrland, 9 procent i Svealand och 6 procent i Götaland av den avverkade arealen.
Enskilda ägare lämnar mindre hänsyn
Det skiljer sig åt hur mycket hänsynsytor olika ägarkategorier lämnar. Enskilda skogsägare lämnar i genomsnitt 7 procent av arealen som hänsynsytor medan kategorin övriga ägare exempelvis staten, statsägda aktiebolag och privatägda skogsbolag lämnar 11 procent.
Kantzonernas funktioner vid vatten
Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra lik.
Den hänsyn som ska tas behöver därför variera beroende på de olika förutsättningar som finns. Ibland bör det lämnas breda, helt orörda kantzoner. I andra fall bör träd plockhuggas i kantzonen medan det på begränsade sträckor kan vara mest ändamålsenligt att avverka ända fram till vattnet för att möjliggöra utveckling av en mer funktionell kantzon i det nya beståndet.
Alla åtgärder för att avgränsa kantzoner som kan skydda vattenmiljöer ska utgå ifrån ett ”funktionalitetstänkande”. Följande funktioner är viktiga:
1 Bevara viktiga markkemiska processer Marken omkring sjöar och vattendrag utgörs till stor del av utströmningsområden. Här sker många viktiga kemiska processer och kantzonerna fungerar som kemiska filter som binder, fäller ut eller omvandlar ämnen som transporterats dit via grundvattnet. Dessa processer påverkar i hög grad kvaliteten på vattnet som kommer ut i sjöar och vattendrag.
2 Förhindra slamtransport och stabili- sera strandkanten Kantzoner kan fungera som ett fysiskt filter för eroderat material och stabiliserar strandkanter vid sjöar och vattendrag. Ostörd mark och intakt vegetationstäcke är det viktiga för den filtrerande funktionen. Därigenom begränsas erosion, utförsel och vidare transport av bland annat slam och humus. Träd och buskar i kantzonen kan även dämpa vattenhastigheten och på så sätt minska transporten av slam nedströms.
3 Tillföra föda till vattenlevande organis- mer genom nedfallande löv och kryp. Vegetationen i kantzonen tillför vattendragen näring i form av löv, barr, andra växtdelar, insekter och andra småkryp. Lövinslag i kantzonen ökar artrikedomen och produktionen av fisk i skogsbäckar.
4 Ge beskuggning Kantzonens träd och buskar reglerar ljusförhållanden och kan ha stor betydelse för att dämpa temperaturväxlingar sommartid. Det finns arter i skogsvattendragen som är mycket känsliga för förhöjd vattentemperatur. Ljusexponering i kombination med ökat näringsläckage vid avverkning kan orsaka kraftig igenväxning i vattnet. Större vattendrag och sjöars strandnära zoner är inte lika känsliga för ljusexponering som små skogsvattendrag.
5 Tillföra död ved Död ved bidrar till att öka variationen i vattenmiljöer och har stor betydelse för vattendragens funktion, produktion och biologisk mångfald. Ofta har död ved större betydelse i flacka och slätbottnade områden än längs branta sträckor som är rika på block.
6 Bevara biologisk mångfald Förutom att kantzoner är viktiga för biologisk mångfald i vattenmiljöer så har kantzonen i sig ofta högre artrikedom än omgivande skog. Här kan finnas inslag av hänsynskrävande biotoper som bäckskog, strandskog, källor eller källområden m.m