I den politiska debatten pekas i dag säl och skarv ut som en av orsakerna till sillen och strömmingens tillbakagång, skriver Stockholms universitets Östersjöcentrum. Det tillbakavisas dock av sälforskaren Karl Lundström vid SLU.

Påståendet att bottentrålning syresätter Östersjöns bottnar saknar vetenskapligt stöd. Tvärtom visar forskning att bottentrålning utlöser olika syreförbrukande processer och stör naturliga mekanismer som annars tillför syre. Det skriver stiftelsen Baltic Waters.

Id, braxen, mört och simpor är några exempel på mindre vanliga svenska matfiskar som har stor gastronomisk potential. I en ny avhandling från Göteborgs universitet undersöks hur vi bättre kan ta tillvara på våra bortglömda fiskar, och samtidigt bidra till ett livsmedelssystem som tär mindre på miljö och marina ekosystem.

Honor som blir könsmogna vid mindre storlek och larver som ändrar sina matvanor. Genom att studera abborrar i ett artificiellt uppvärmt kustområde har Jingyao Niu, doktorand vid SLU, sett hur fiskar kan anpassa sig till att leva i ett ekosystem med högre temperaturer. Hennes avhandling visar hur klimatförändringar kan driva på evolutionen hos vilda fiskpopulationer.

Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Bottenhavets ekosystem är under hård press. Ökat fiske och stigande fosforhalter har försvagat näringsväven – det finstämda samspelet mellan växter och djur som håller havet i balans.

En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten.

Regnbågar som rymmer från odlingar är ett återkommande problem.

När forskare vid SLU och Umeå universitet studerade syrenivåerna i tre reglerade älvar blev de förvånade. På vissa vattendragssträckor uppmättes låga syrenivåer i perioder. Att det kan uppstå låga syrenivåer i reglerade vattendrag i Sverige har inte varit känt tidigare.

Den blåfenade tonfisken är tillbaka i svenska vatten efter mer än 60 års frånvaro. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) satellitmärker sedan några år dessa ganska hemliga fiskar för att få veta mer om hur de rör sig, varför de kommer hit och vad de äter. Allt för att trygga en hållbar förvaltning av bestånden. Våra Fiskevatten följde med på en märkningstur. tre meter lång och väga 500 kilo . Den är spolformig med blå rygg och vit buk. Fenorna är mörkfärgade, med undantag av andra ryggfenan och analfenan, som är ljusare. Den stora ryggfenan kan fällas in i kroppen så att de simmar snabbare.