Det finns en rad praktiskt arbete som ett fiskevårdsområde kan göra för att förbättra förutsättningarna för sportfiske i vattnet och slå vakt om ett långsiktigt hållbart fiskbestånd. För flera av åtgärderna går det också att ansöka om och få bidrag. Ett provfiske och en fiskevårdsplan är en bra start.

Att återställa flottledsrensade vattendrag kräver mycket förarbete, säger Klas W Johansson, vattenvårdsbiolog och miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Dalarna som bland annat jobbar med att restaurera Rotälven i nordvästra Dalarna. – Det är inte bara ut med en grävmaskin och börja skotta sten. Innan vi börjar måste vi utreda vattendragets förutsättningar och vilken påverkan som finns för att kunna göra rätt åtgärd på rätt plats.

Vi pratar ofta om att öka fiskerättens värde. Och ska vi vara krasst ärliga så behöver detta arbete påbörjas redan vid fiskevattnet.

Hur ofta behöver man genomföra ett provfiske och vad behövs mer göras för att ha koll på sitt fiskevatten? Biologen och fiskerikonsulenten Carl-Johan Månsson delar med sig av sina erfarenheter.

Uvasjöns fiskevårdsområdesförening jobbar kontinuerligt med att utveckla sitt fiskevatten och fisketurismen. Upprepade provfisken, växtinventering, biotopvård, uthyrning av båtar och höjda fiskekortspriser är bara några av insatserna.

Sveaskog har i vår påbörjat restaureringen av den flottledsrensade Djurlångsån i Smedjebackens kommun, Dalarna. När restaureringen är klar ska öringrom sättas ut för att förstärka den befintliga stammen.

Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund byter i år ut fyra vägtrummor som inte fungerar för fiskvandring. Projektet ingår i en större satsning i kustmynnande vattendrag runt Söderhamn.

Svenska myndigheter har medvetet valt att underrapportera Sveriges ursprungliga produktion av ål innan vattenkraften byggdes ut. Det anser biologen och tidigare kommunekologen Ingemar Alenäs i Falkenberg. – Det gör det lättare för Sverige att uppfylla EU:s ålförordning och riskerar leda till minskade krav på kraftverken när de ska omprövas, befarar Alenäs.

Bristen på framgångsrik upp- och nedströmsvandring är fortfarande det största hotet. Den lagliga ålfiskekvoten bör minskas kraftigt. Utsättningen av ålyngel bör avslutas. Det krävs ökade insatser för att stävja det illegala fisket. Det är forskningsmyndigheten Formas syn på den svenska ålförvaltningen.

Det illegala ålfisket antas vara lika stort som det lagliga fisket. Våra Fiskevatten följde med Havs- och vattenmyndighetens fiskerikontrollanter i Karlskrona på jakt efter tjuvfiskande ålryssjor i Blekinge skärgård. Merparten av kontrollen bedrivs i dag med hjälp av drönare.