Kalciumhalterna i många svenska vattendrag och sjöar är i dag så låga att kräftor inte kan ömsa skal och honor inte klarar att bära rom.

Länsstyrelsens kalkningshandläggare blir alltmer uppgivna i takt med att de tvingas välja vilka arter som ska offras när kalkningspengarna tryter och allt färre områden ska räknas som försurade. – De nya bedömningsgrunderna för försurning säger i princip att det är bra i hela landet. Men det är inget som vi som jobbar med problemen upplever, säger Johan Ahlgren som jobbar med försurningsuppföljning på Länsstyrelsen i Jämtland.

Havs- och vattenmyndighetens nya bedömningsgrunder för försurning väntas bli klara först i vinter och en ny kalkningsstrategi kommer först nästa år. Det berättar Johan Kling, chef för HaV:s avdelning för vattenresursförvaltning.

Att använda kalkgrus mot försurning i stället för kalkmjöl kan minska behovet av återkommande kalkningar, visar en ny rapport som tagits fram av Länsstyrelsen i Jämtlands län. – Kalkgrus är betydligt mer långsiktigt och kostnadseffektivt än dagens metoder, säger rapportförfattaren Johan Ahlgren. Och vad har ni fått för respons?

Vaxsjöns fiskevårdsområdesförening i Skåne vill förbjuda paddelfarkoster för att skydda sitt bestånd av flodkräfta från att drabbas av kräftpest. Ett sätt att testa vad som väger tyngst: skydd för rödlistade arter mot invasiva arter eller allemansrätten.

Elva miljoner kronor har Tranås Energi investerat i miljöanpassningar i sina vattendrag. Det är mycket pengar, även för en medelstor energiproducent. – Men jag vill påstå att vi miljösatsningarna sker på affärsmässiga grunder. Vi visar att vattenkraft och miljöhänsyn går att kombinera, säger Magnus Lundberg, projektansvarig vid det kommunägda energibolaget.

I Trelleborgs kommun gick markägarna ihop och har tillsammans återställt Tullstorpsån från ett rakt dike till att åter igen bli en slingrande, levande å och med mer än 50 nya våtmarker. I dag leker havsöringen igen i ån som numera omges av en grön korridor av träd och växter med en stor biologisk mångfald i det tidigare ensartade landskapet.

Det finns en rad praktiskt arbete som ett fiskevårdsområde kan göra för att förbättra förutsättningarna för sportfiske i vattnet och slå vakt om ett långsiktigt hållbart fiskbestånd. För flera av åtgärderna går det också att ansöka om och få bidrag. Ett provfiske och en fiskevårdsplan är en bra start.

Att återställa flottledsrensade vattendrag kräver mycket förarbete, säger Klas W Johansson, vattenvårdsbiolog och miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Dalarna som bland annat jobbar med att restaurera Rotälven i nordvästra Dalarna. – Det är inte bara ut med en grävmaskin och börja skotta sten. Innan vi börjar måste vi utreda vattendragets förutsättningar och vilken påverkan som finns för att kunna göra rätt åtgärd på rätt plats.

Vi pratar ofta om att öka fiskerättens värde. Och ska vi vara krasst ärliga så behöver detta arbete påbörjas redan vid fiskevattnet.