Fiske- och vattenvård
”Femårigt fiskestopp krävs i Östersjön”
2024-09-16Aktuell forskning, Fiske- och vattenvård
Uppvandringen av lax i Östersjöns älvar störtdök dramatiskti fjol. Även i år ser det illa ut. Nedgången tros bero på födobrist för laxsmolten när de vandrar ut i havet samt att de bifångas i industrifisket. Nu kräver Stiftelsen för Östersjölaxen ett femårigt totalstopp för trålfiske i Östersjön. Bestånden av lax i Östersjön och Östersjöns älvar har ökat successivt sedan slutet av 1990-talet i takt med att kvoterna för laxfiske minskats, effekterna av sjukdomen M74 klingat av och laxens lek- och uppväxtplatser restaurerats. Närmare 1,5 miljarder kronor har investerats i restaureringar i lax- och havsöringsälvar.
Laxen på väg tillbaka i Testeboån
2024-09-16Fiske- och vattenvård
Den vilda laxen är på väg tillbaka på allvar i Testeboån i Gävle efter 50 års frånvaro. Skyfallen 2021 och 2023 medförde att fler laxar kunde vandra upp förbi Strömsbro kraftverk för lek och utvandringen av smolt har slagit rekord. Men om den positiva trenden ska fortsätta måste kraftverket bort, säger Bernt Moberg, fiskevårdare och eldsjäl. Under perioden när smoltfällan är utplacerad i ån vid Forsby vittjas den varje dag. Helst ska den vara på plats i slutet av april men i år kom den inte i förrän den 8 maj. Fällan tas bort igen i början av juni när alla smolt vandrat ut.
Svaga bestånd av både lax och öring
2024-09-16Fiske- och vattenvård
Vattenkraften i Ljungan skulle ha gått in till omprövning i februari 2023. Nu har regeringen skjutit fram prövningen till i juli 2025. – Det känns verkligen inte bra. Vi hade ju riktat in oss på att omprövningen skulle vara i full gång nu. Det behövs en fiskvandringsväg i Viforsens kraftverk som är det nedersta vandringshindret men även högre upp i älven, säger Kenneth Ottosson, styrelseledamot i Nedre Ljungans fvof.
Alla hinder ska bort i Stångån
2024-09-16Fiske- och vattenvård
Nu ska alla vandringshinder bort i Stångån som är ett biflöde till Ljungan utanför Sundsvall. Ån har varit stängd för fiskvandring i hundratals år. Redan under sommaren började utrivningen av tre kraftverksdammar och ytterligare två dammar. Om några år får havsöring, ål och nejonöga tillgång till en mängd nya lekplatser.
Behövs alltid tillstånd för att sätta ut fisk?
2024-09-16Fiske- och vattenvård, Fråga experten
Behöver vi tillstånd för att plantera/sätta ut fisk i ett vatten som vi förvaltar? MIKAEL STENMAN, advokat med specialitet fastighets- och fiskerättsliga frågor, styrelseledamot i Byskeälvens fvof.
Storsatsning på fisket i Härjedalen
2024-09-07Fiske- och vattenvård, Fisketurism
Härjedalens kommun tar tillsammans med Sportfiskarna ett helhetsgrepp för att trygga och utveckla produkten fiske för framtiden. Ett av huvudsyftena är att stärka upp fiskevårdsområdesföreningarna och ge dem verktyg i sitt arbete.
Unik metod ska rädda Grundsjörödingen
2024-09-06Fiske- och vattenvård
Långå fiskevårdsområdesförening provar nu tillsammans med övriga delägare ett helt nytt grepp för att säkra överlevnaden för den unika Grundsjörödingen i Grundsjömagasinet i västra Härjedalen. Genom att bygga en damm i dammen skapas en sjö i sjön som ska hindra att fiskens rom frystorkas till döds när magasinet tappas på vatten vintertid. Vad är du mest stolt över i föreningen?
Daniel håller koll på hela Vindelälven
2024-09-05Fiske- och vattenvård
Ume/Vindelälvens Fiskeråd är en paraplyorganisation för alla fiskerättsägareorganisationer inom Vindelälvens avrinningsområde. Spindeln i nätet är fiskekonsulenten Daniel Holmqvist. – Det är väldigt varierande och roligt men svårt att få tiden att räcka till. Bara det faktum att jag jobbar med 40 mil älvsträcka gör att man känner sig lite otillräcklig.
Fisket efter vild öring stoppas
2024-09-05Fiske- och vattenvård
Två fiskevårdsområdesföreningar har stoppat allt fiske efter vild öring i de jämtländska älvarna Hårkan och Långan. Detta sedan Länsstyrelsens inventeringar visat att bestånden av vild öring minskat kraftigt de senaste åren.
Varenda uppvandrande öring räknas
2024-09-04Fiske- och vattenvård
En stor del av alla öringar som växer upp i Storsjön har sitt ursprung i Dammån som är ett av många, men ett mycket speciellt, biflöde till Indalsälven. En förutseende vattendom från 1950 ligger till grund för den höga produktionen. Varenda lekvandrande öring som tar sig upp och förbi Ågårdarnas kraftverk i Dammån räknas, vägs och mäts.









