Mycket tyder på att det olovliga fisket ökar och blir grövre. Men många fiskevårdsområdesföreningar och fiskeklubbar har slutat anmäla och löser själva frågan på annat sätt, eftersom de flesta polisutredningar läggs ned och få fall leder till åtal och fällande dom. – Att bygga en relation med polisen och underlätta deras utredningsarbete är enda sättet att få dem att prioritera dessa ärenden, anser David Solstorm, fiskekonsulent i Jönköpings län med 20 års erfarenhet av tillsynsfrågor.
Det finns ingen enskild statistik för brott mot fiskelagens paragraf 37.Men medlemmar i fiskevårdsområdesföreningar och fiskeklubbar vittnar om regelbundna besök av tjuvfiskare.
Värst drabbade är de som erbjuder put and take-fiske på regnbåge, röding och öring där ligor ofta slår till nattetid. Det verkar också bli vanligare att tjuvfiskarna lägger ut nät i sådana sjöar och tjärnar.
” Varför måste ni vara så hårda?”
Många vittnar om att det är svårt att få polisen att komma att hjälpa till med identifiering av gärningsmännen eller när det uppstår bråk, medan andra har positivare erfarenheter. Ibland blir fisketillsynspersonerna även ifrågasatta när de vill göra en anmälan.
” Varför måste ni vara så hårda, några fiskar hit eller dit är väl inte så allvarligt” fick ordföranden i Hubo-Långsjöns fiskevårdsområdesförening höra när han nyligen skulle anmäla olovligt fiske på regnbåge (se separat artikel på sidan x).
Många anser också att det är svårt att hålla koll på sina anmälningar eftersom det är vanligt att polisen aldrig skickar någon kopia på polisanmälan.
Men det värsta är förstås att polisens utredningar drar ut på tiden och att de allra flesta utredningar läggs ned, inte sällan med vändande post. Dessutom får föreningen eller klubben sällan veta att utredningen lagts ned, om man inte själv hör av sig.
Orimligt långa utredningstider
Det väckte stor upprördhet i somras då åtalet mot två medarbetare på Kanal Gratis preskriberades sedan två år gått och de två åtalade höll sig undan genom att inte svara på delgivningen. I det fallet hade polisutredningen pågått i mer än 1,5 år.
– Det är helt orimligt att en utredning får pågå så länge, säger James von Reis, särskild fiskeåklagare vid åklagarkammaren i Göteborg.
”Okomplicerade utredningar”
Han får stöd av Carl-Johan Norström, kammaråklagare i Västerås med bland annat jakt- och fiskebrott som specialitet:
– Det handlar ju ofta om ganska okomplicerade utredningar som borde gå att slå ihop på en månad. Det är viktigt att utredningar görs snabbt, bevis är en färskvara.
Den bristande framgången med att göra polisanmälningar vid olovligt fiske har gjort att många föreningar och klubbar hittat andra lösningar på problemet. När någon upptäcks fiska utan giltigt fiskekort erbjuds denne att köpa ett årskort i stället för att bli anmäld. Något som kan likna utpressning, beroende på hur det framförs.
– Det är klart olämpligt säger, kammaråklagare Carl-Johan Norström. Om det begås ett brott ska det självklart lagföras.
Kommer ofta på natten
Mattias Dahlati är vice ordförande och tillsynsansvarig i Kristianstad sportfiskeklubb. Han har noterat att det olagliga fisket har ökat de senaste tio åren.
– Oftast kommer de på natten när det är mörkt. De är orädda och parkerar på vår parkering. Vi ser att de lyser med ficklampor men vi går aldrig ned och tar dem själva utan ringer polisen som nästan alltid kommer och är väldigt tillmötesgående.
– Men sällan blir det någonting av utredningarna. I bästa fall är det en av fem anmälningar som leder till åtal, säger Mattias Dahlati.
”Vanligt återkommande problem”
Magnus Nylund är ordförande i Långsjö-Gömmarens fiskevårdsförening i Huddinge som erbjuder fiske på regnbåge. Föreningen har 15 fisketillsynspersoner med ambitionen att vara på plats 365 dagar om året.
– Olovligt fiske utan fiskekort är ett vanligt återkommande problem hos oss, säger han. Under högsäsong kan vi träffa på uppemot fem personer i veckan.
Han tycker att polisen ofta kommer när de begär handräckning och att det samspelet blivit bättre med åren. Men sedan tar det ofta stopp.
– Det flesta utredningar läggs ned och ofta i ett tidigt skede. Det är i princip endast när vi tagit någon för nätfiske som det lett till åtal.
”Nio av tio ärenden läggs ner”
Mårten Fredriksson är platschef på Hökensås Sportfiske i Tidaholms, Habo och Mullsjö kommuner. Företaget arrenderar drygt 20-talet sjöar med regnbåge och öring och har vid flera tillfällen haft besök nattetid av gäng som tömmer en sjö. 10–15 anmälningar per år är inte ovanligt, men i år har det varit något färre.
Han tycker att det finns förståelse hos de poliser som kommer ut om man ringer efter stöd.
– De är medvetna om att det inte handlar om en barnfamilj som tar en abborre. Vi har en affärsverksamhet, och detta innebär stora förluster för oss. Dessutom drabbar det de personer som betalat för att hyra våra sjöar, säger Mårten Fredriksson.
Men sedan händer inte så mycket mer.
– I mer än nio fall av tio läggs utredningen ner, konstaterar han.
Underlätta utredningsarbetet
David Solstorm är fiskekonsulent på Länsstyrelsen i Jönköpings län och har jobbat 20 år med tillsynsfrågor. Han delar uppfattningen att olovligt fiske fortfarande är omfattande och känner igen problemen med att nå framgång med sina anmälningar. Men han anser också att det går att göra något åt problemet.
– Polisen lär sig i sin utbildning högst marginellt om fiske och fiskelagen. Därför måste våra anmälningar vara så tydliga som möjligt och underlätta deras utredningsarbete i den pressade situation de har i dag. Det får inte vara enkelt att lägga ned en utredning utan det ska vara lätt att ta den vidare, säger han. Min uppfattning är att polisen ser olika på jaktbrott och fiskebrott. Fiskebrott har tyvärr någon typ av historisk Åsa-Nissekostym över sig.
I dialog med polis och sjöpolis arbetade han och hans dåvarande kolleger på Länsstyrelsen i Västra Götaland för 15 år sedan fram en lathund för hur en tillsynsrapport ska fyllas i för att förenkla polisen utredningsarbete.
Hänvisar till rätt paragrafer
– Beskrivningen av brottet måste vara så enkelt och tydligt så att även en icke insatt person kan förstå vad som hänt. Dessutom hänvisar vi till det lagrum med kapitel och paragraf som gärningen gäller – för att utredaren ska slippa slå i lagboken för att försöka förstå vad tillsynspersonen har beskrivit och konstaterat, säger David Solstorm. Vi för regelbundet en dialog om det går att förbättra ytterligare.
Lathunden har enligt David Solstorm gett ökad framgång i rättssystemet. Men fortfarande är det endast en mindre del av anmälningarna som går till åtal.
– Ungefär hälften av anmälningarna läggs ned snabbt, men då på korrekta grunder för att de inte gått att utreda. Hälften av resten leder ofta till fällande dom eller strafföreläggande. När de inte går till åtal har de ofta hamnat hos den lokala polisstationen. Generellt fungerar det sämre där efter polisens stora omorganisation.
”Få till möten med polisen”
David Solstorms råd till fiskevårdsområdesföreningar och klubbar är därför att försöka få till möten med polisen och bygga personliga relationer som ökar deras förståelse för fiskebrott. Vilket är lättare sagt än gjort.
– Får man inte gehör på mejl eller telefon får man helt enkelt gå dit och knacka på dörren och begära att få tala med den som är ansvarig. Fungerar inte det får man komma tillbaka nästa dag, säger han. Man får inte ge upp.
Hos fiskevårdsföreningar hoppas man att ens länsstyrelse ska kunna bistå med att ordna sådana möten, men det kan man inte räkna med, enligt David Solstorm.
– Det ingår inte i länsstyrelsernas uppdrag. Däremot bör de kunna bistå med sakkunnig hjälp om fiskevårdsföreningen får till ett sådant möte med polisen. Extra tyngd får ett sådant möte om du även får med dig representanter från Fiskevattenägarna och Sportfiskarna, och gärna även Havs- och vattenmyndigheten om möjligt.
Ta inget för givet
David Solstorm betonar också vikten av att inte ta för givet att systemet ska fungera när man gör en anmälan.
– Därför ska du alltid begära att få en kopia på anmälan med polisens diarienummer så att du kan följa ärendet. Och självklart ska du begära att få besked om ärendet läggs ned eller går till åtal, säger David Solstorm.
Fiskelagens paragraf 37
37 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet
1. utan lov fiskar i vatten där annan har enskild fiskerätt,
2. utan någon myndighets tillstånd enligt denna lag fiskar där sådant tillstånd behövs, eller
3. sätter ut eller placerar ett fiskeredskap eller en anordning i strid med vad som gäller om fiskådra eller placerar eller använder ett fiskeredskap eller en annan anordning i strid med vad som gäller i en sådan fredningszon som avses i 18 a §
döms till böter eller fängelse i högst ett år, om inte annat följer av 41 §.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Lag (2010:901).