Vattenkraftens miljöprövning återstartar den 1 juli. Efter en 2,5 år lång paus, som förlängts av regeringen fyra gånger, kan mark- och miljödomstolarna åter börja ta emot ansökningar om prövning av nya miljövillkor.
Miljöprövningarna av svensk vattenkraft inleddes 1 februari 2022, efter många års förberedelser. Omprövningarna, som ska pågå under 15 år, gäller alla anläggningar som producerar vattenkraft och som är äldre än 40 år.
Men regeringen stoppade omprövningarna redan efter ett år. för att justera balansen mellan elproduktion och miljöhänsyn. Regeringen ansåg att elproduktionen från vattenkraften skulle drabbas för hårt med de villkor och förutsättningar som tillämpades när prövningsprocesserna inleddes. Man ville justera balansen mellan de två målen.
Pausen har sedan förlängts vid fyra tillfällen. Ansökningarna för de prövningsgrupper som skulle ha varit inne hos mark- och miljödomstolarna 1 februari 2023 ska nu i stället lämnas in 1 juli 2025. Ansökningsdatum för övriga prövningsgrupper är framflyttade två år. Slutåret 2037 är framflyttat till 2039. Sverige är indelat i 200 prövningsgrupper; en prövningsgrupp består av ett eller flera elproducerande vattendrag.
Fler ska klassas som KMV
I slutet av maj beslutade regeringen om att ändra i två förordningar, som just ändrar på balansen mellan kraftproduktion och miljövillkor. Man vill säkerställa vattenkraftens förmågor i kraftsystemet för produktion, elberedskap och reglerkraft. Den ena stora förändringen rör definitionen och klassificeringen av begreppet ”kraftigt modifierad vattenförekomst”, KMV.
– Klassningen av ”kraftigt modifierad vattenförekomst”, och en förändring av definitionen, har varit en viktig fråga för vattenkraftens producenter, säger Anders Skarstedt vid Havs- och vattenmyndigheten.
Ett hårt utbyggt vattendrag kan klassas som ”kraftigt modifierat” när det bedöms som näst intill omöjligt att uppnå miljökvalitetsnormen ”god ekologisk status”, vilket är det övergripande målet i EU:s vattendirektiv från 2000. Ett vattendrag, eller vattenförekomst, som klassas som KMV får underkastas mindre ingripande och kostsamma krav på åtgärder. I de fallen nöjer man sig i stället med miljökvalitetsnormen ”god ekologisk potential”.
Ingen total friskrivning
– Betydligt fler vattendrag kan då få lägre miljökrav när domstolarna gör sina bedömningar, säger Anders Skarstedt. Både kostnader och produktionsförluster skulle minska. Men att ett vatten klassas som KMV innebär inte en total friskrivning från åtgärder, vilket är en rådande missuppfattning.
– Målet är fortfarande att ”god ekologisk potential” ska uppnås, och med det följer fortfarande vissa krav på miljöanpassningar.
Regeringen har nu gett i uppdrag åt HaV, Svenska kraftnät och Energimyndigheten att se över och anpassa definitionen av KMV.
Den andra förordningen som regeringen ändrar handlar om riktvärdena för hur stora produktionsförlusterna får bli i varje enskilt avrinningsområde, de så kallade HARO-värdena.
– Det är den kanske största frågan av alla, säger Anders Skarstedt, och ett viktigt krav från vattenkraftens producenter.
Enligt den ursprungliga nationella planen för vattenkraftens miljöprövning får den sammanlagda energiproduktionen på nationell nivå inte drabbas av en minskning med mer än 1,5 TWh (miljarder kWh) som en följd av de nya miljökraven och domarna.
Taket för produktionsförlusterna är sedan nedbrutet och fördelat på enskilda avrinningsområden och anges i HARO-värden (HARO står för huvudavrinningsområde).
Det finns en lista över HARO-värden för de viktigaste avrinningsområdena, i TWh med tre decimaler, för att understryka ”hit men inte längre”.
Elproduktion mot miljökrav
De första omprövningarna under 2022, och domarna, indikerar dock att man skulle kunna ha hamnat på en betydligt högre totalsiffra för riket, och att HARO-värdena för de enskilda vattendragen riskerar att överskridas på flera håll. Regeringen vill därför se över HARO-värdena för hur stora produktionsförlusterna får bli, så att de inte överskrids och kanske också så att värdena i vissa fall sänks för att säkra elförsörjningen.
EU-kommissionen inledde i vintras ett så kallat överträdelseärende mot Sverige på grund av att miljöprövningarna stoppades och att EU:s ramdirektiv för vatten därmed riskerade att inte uppfyllas. Sara Kymenvaara på Regeringskansliet bekräftar att regeringen har aviserat till EU-kommissionen att återstarten verkligen blir av 1 juli.
– Skälet till pausen var att regeringen ville uppnå en bättre balans och rätt förutsättningar i avvägningen mellan kraftproduktion och miljöhänsyn, säger Sara Kymenvaara.
Förutom de två förordningsförändringar som regeringen hittills beslutat om förbereds förändringar i fler förordningar, och även lagändringar, innan omprövningarna återupptas 1 juli.
Fiskevattenägarna kritiskt till ändringarna
Regeringens beslut föregicks av en promemoria från augusti i fjol, där man aviserade förändringar som tillgodosåg att verksamheten prövas mot rätt kravnivå genom att fullt ut nyttja det utrymme till undantag som EU-rätten tillåter. Enligt promemorian ska det också bli lättare att göra undantag från Art- och habitatdirektivet i skyddet av Natura 2000-områden.
Sveriges fiskevattenägareförbund är kritiskt till innehållet och till de ändrade villkor som föreslås gälla för den fortsatta omprövningen av vattenkraften. I sitt remissvar anser förbundet att förändringarna missgynnar naturen, den biologiska mångfalden och landsbygdens näringar.
Även Havs- och vattenmyndigheten har framfört invändningar, då andra samhällssektorer och intressen riskerar att missgynnas.
De förändringar som genomförs inför omstarten berör i huvudsak de vattendrag och kraftverk som anses viktigast för elförsörjningen och vattenkraftens reglerförmåga. De 300 största, av Sveriges 2 100 vattenkraftverk i drift, svarar för 99 procent av elproduktionen. Övriga 1 800 kraftverk har marginell betydelse för elförsörjningen på nationell nivå och de påverkas heller inte särskilt mycket av de förändringar som nu träder i kraft.
– För små kraftverk och små producenter blir skillnaden inte så stor, säger Anders Skarstedt vid HaV.
Lars Krögerström
Två års försening
Tidplanen för vattenkraftens miljöprövningar är förskjuten två år. När prövningarna nu återupptas 1 juli ska ansökningar lämnas in från de prövningsgrupper som enligt ursprungsplanen skulle ha varit klara 1 februari 2023.
När pausen infördes 2023 hade 25 prövningsgrupper hunnit lämna in sina ansökningar. Kvar finns 175 prövningsgrupper som ska lämna in sina ansökningar under de kommande 15 åren. Sammanlagt berörs drygt 2 000 vattenkraftverk direkt av prövningarna.
Först ut nu 1 juli är avrinningsområdena för:
Sangisälven, Åbyälven, Tavelån, Ljungan, Nyköpingsån,
Ett kustavrinningsområde med flera mindre vattendrag norr om Bråviken, Söderköpingsån, Vindån, Hällarydsån, ett kustavrinningsområde mellan Göta älv och Onsalahalvön, Gullspångsälven, Bäveån, samt delar av ytterligare två kustavrinningsområden.
All vattenkraft ska miljöprövas
Vattenkraftens miljöprövning har sitt ursprung i EU:s ramdirektiv för vatten från år 2000, men också i det faktiska behovet av moderna miljövillkor för en av historiens mest miljöpåverkande verksamheter.
Från norr till söder har vattendrag efter vattendrag byggts ut med dammar och kraftverk i takt med att samhällets elbehov har ökat. Följden har blivit att vandringshinder, torrlagda fåror och turbiner på olika sätt har ödelagt biologisk mångfald och arters livsmiljöer.
Villkoren för merparten av landets vattenkraftverk är tillkomna när anläggningarna byggdes, och många är mer än hundra år gamla.
En nationell plan för vattenkraftens miljöprövning antogs 2018, samt ett schema för 200 huvudavrinningsområden i prövningsgrupper som omfattar cirka 2 000 enskilda vattenkraftverk. Prövningsgrupperna omfattar vattendragens avrinningsområden med biflöden.
Ansökningar om prövning lämnas in av kraftverkens ägare, till mark- och miljödomstolen vid fem tingsrätter i samverkan med länsstyrelserna som ”motpart” för att bevaka miljöintresset.
En miljöfond på tio miljarder kronor har skapats av de största kraftbolagen, för att bidra till delfinansiering av de åtgärder som producenterna åläggs att göra.
Prövningarna påbörjades 2022 och de sista ansökningarna skulle ha varit inne 2037, nu är slutdatum framskjutet till 2039.
Exempel på åtgärder som kan åläggas en kraftverksägare är att bygga faunapassager (fiskvägar), släppa vatten i torrfåror och sätta galler framför turbinintagen. För att finansiera en del av åtgärderna bildades en fond där de nio största vattenkraftsbolagen avsatte tio miljarder kronor vilket skulle finansiera en del av kostnaderna.
Det har dock visat sig att flera små kraftverksägare valt att lägga ner verksamheten helt och hållet i stället för att genomföra ålagda miljöåtgärder.
Domstolsprövningarna av de ansökningar som kom in under 2022 har fortsatt, trots pausen, och hittills har mark- och miljödomstolarna fattat beslut som rör 35 enskilda anläggningar av de cirka 2 000 som totalt omfattas av prövningsprocessen.