Att använda kalkgrus mot försurning i stället för kalkmjöl kan minska behovet av återkommande kalkningar, visar en ny rapport som tagits fram av Länsstyrelsen i Jämtlands län. – Kalkgrus är betydligt mer långsiktigt och kostnadseffektivt än dagens metoder, säger rapportförfattaren Johan Ahlgren.
Kalkgrus har i norska studier visat sig vara en framgångsrik och kostnadseffektiv metod för att minska försurning. Nu visar studier i Jämtland samma sak.
– Genom att skapa lokala refuger med kalkgrus i storlek 18–30 mm i vattendragens botten har vi fått positiva effekter både på bottenfaunans diversitet och fiskyngels överlevnad säger Johan Ahlgren.
Tätare bottenfauna och fiskyngel
I sju av nio vattendrag observerades en tydlig förbättring för öringynglens överlevnad. Bottenfaunan svarade med ökad täthet och biodiversitet i elva av tolv undersökta vattendrag.
– Projekt som genomfördes på 1990-talet har visat att de positiva effekterna av kalkgrus finns kvar i upp till 20 år, vilket visar på metodens långsiktighet.
Det har förts diskussioner huruvida kalkgrus även fungerar i brunare vatten och längre söderut. Det finns exempel på att gruset oxiderat så att vattnet inte kommer åt kalken.
– Om du bara har ett tillräckligt snabbt rinnande som rör om i gruset framför allt under vårfloden borde det inte vara något problem, anser Johan Ahlgren.
Kalkgrus på land effektivast
Länsstyrelsen har även spridit kalkgrus på land vid de suraste bäckarna med positiva effekter på både pH och biologi. En metod som även kan tillföra marken baskatjoner och minska kalkningens negativa effekter på kalkytan växtlighet.
– Vi ser att pH ökar och att bottenfauna och fisk kommer tillbaka i vatten som tidigare varit närmast tomma. Jag är faktiskt lite överraskad av den positiva effekten, medger Johan Ahlgren.
Han anser att det mest långsiktiga och kostnadseffektiva är att i fortsättningen lägga kalkgrus på land om man någon gång vill kunna sluta kalka. Men att man även kan lägga kalkgrusrefuger i vatten som behöver åtgärdas akut.
Fått skäll av HaV
Johan Ahlgrens förhoppning är att de positiva resultaten ska leda till att kalkgrus blir en integrerad del av den svenska strategin för att motverka försurning i sjöar och vattendrag. I dag rekommenderar Havs- och vattenmyndighetens kalkningshandbok endast sjökalkning, våtmarkskalkning och kalkdoserare med kalkmjöl.
– Vi har fått en del skäll av Hav för att vi använt kalkgrus och det har även varit tal om att vi inte skulle få våra kalkningspengar eftersom vi inte följt riktlinjerna. Med den här rapporten vill vi visa att våra metoder är minst lika bra.
Och vad har ni fått för respons?
– Ingen respons från HaV men däremot har jättemånga länsstyrelser hört av sig och är intresserade. I Halland testar man nu i sommar att lägga ut lekgrus med kalk i några åar, berättar Johan Ahlgren.
Läs hela rapporten ”Utvärdering och lärdomar från användandet av kalkgrus i antropogent försurade vatten i Jämtlands län” här: