Urban Henriksen, ordförande i Hubo-Långsjöns fiskevårdsområdesförening, är så trött och besviken på polisens bristande hantering av fiskebrott att han upprepade gånger JO-anmält dem för tjänstefel.
– De saknar både kunskap och intresse så dessa brott hamnar långt ner på deras prioriteringslista.
Hubo-Långsjön i Hofors kommun är känd för sitt fina regnbågsfiske. Föreningen sätter varje år ut mellan 20 och 25 ton fisk och säljer mellan 10 000 och 15 000 fiskekort.
De flesta besökare betalar alltså för sig men sjön drabbas regelbundet av tjuvfiskare. Nyligen var det en person som simmat ut i sjön och försökte fånga de nyutsatta öringarna med håv.
För föreningen är det självklart att göra polisanmälan när någon begår olovligt fiske och fiskar utan fiskekort. Och den som bryter mot föreningens regler riskerar en kontrollavgift på upp till 4 500 kronor.
Anmälningar ifrågasätts
Men ett stort problem är att polisen väldigt sällan tar anmälningarna på allvar. Dels är det ofta svårt att få hjälp med handräckning på plats för att identifiera misstänkta tjuvfiskare. Men framför allt är det svårt att bli tagen på allvar när man vill anmäla ett olovligt fiskebrott, berättar Urban Henriksen.
– Många som sitter i receptionen vet inte eller vill inte kännas vid att det är polisens skyldighet att ta emot redskap som tagits i beslag och utreda olovligt fiske.
– Ofta möts man av synpunkter att det väl inte är så farligt med lite olovligt fiske. När jag nyligen försökte anmäla en person som vid upprepade tillfällen fiskat utan lov, antydde poliskvinnan som skulle ta emot anmälan att det i själva verket var synd om personen som bara ville skaffa mat till sina barn.
Försökt få möte med polisen
Urban Henriksen är också upprörd över att anmälningarna alltid tar väldigt lång tid och oftast läggs ned utan någon information om att det gjorts. Urban överklagar ofta dessa beslut och får ofta med sig åklagare på att utredningen ska återupptas.
Han säger att han flera gånger försökt få till en diskussion med polisen, men utan framgång.
Han anser därför att Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten måste hjälpa till att höja kunskapen om fiskebrott hos polisen, att det är ett brott som måste utredas, liksom andra brott.
Behövs högre status
Han vill också höja statusen för fisketillsynspersoner.
– Polisen måste förstå att vi är förordnade och därmed har tjänstemans ställning med förstärkt rättsskydd när vi anmäler någon. Även det måste Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten förklara för polisen.
– Dessutom behöver myndigheterna se till att höja kvaliteten på tillsynsutbildningarna och de som håller i utbildningarna. I dag får i princip alla som vill bli tillsynsperson och utan att avlägga något prov.
”Inte nöjd med polisens handläggning”
Urban Henriksen får stöd i sin kritik mot polisen av Carl-Johan Norström, kammaråklagare i Västerås med bland annat jakt- och fiskebrott som specialitet:
– Jag är inte alls nöjd med polisens handläggning. Det handlar förstås till viss del om resurser men jag har också en känsla att det inte tycker dessa ärenden är särskilt viktiga, säger Carl-Johan Norström. De prioriteras tyvärr inte tillräckligt.
”Ofta okomplicerade ärenden”
Det är inte ovanligt att polisens utredning tar upp till ett halvår, eller mer.
– Det handlar ju ofta om okomplicerade utredningar så borde gå att slå ihop på en månad. För mig som åklagare är det viktigt att man snabbar på utredningarna, bevis är en färskvara och tidsutdräkten påverkar ju kvaliteten på bevisläget.
Carl-Johan Norström får inte sällan dessutom uppmana poliserna att öppna upp utredningar som lagts ner, vilket innebär ytterligare fördröjningar.
Han har noterat att det anmäls betydligt färre fiskebrott i Västmanlands och Uppsala län än i Gävleborgs. Något som kan bero på att man där underlåter att anmäla brott och istället låter gärningspersonen välja att köpa ett dyrt årskort.
– Det agerandet ser jag som klart olämpligt, om det begås ett brott ska det lagföras, säger Carl-Johan Norström.
Kommer aldrig på tillsynsmöten
Niklas Dahlén är länsfiskekonsulent i Gävleborgs län. Han delar Urban Henriksens och åklagarens uppfattning om polisens sätt att hantera fiskebrott.
– Visst, jag kan ha viss förståelse för att dessa brott hamnar långt ned i korgen när det sker våldsbrott, men de känns inte som man tar dessa frågor på allvar. Men även dessa brott måste beivras, annars är vi på ett sluttande plan.
– Vi bjuder in polisen till våra årliga tillsynsmöten men det är säkert tio år sedan de var med.
Så här svarar Jessica Bodin, gruppchef på polisområde Gävleborg, på kritiken:
– Vi prioriterar hela tiden vår verksamhet och vilka ärenden som våra medarbetare behöver hantera. Det finns ärenden med frihetsberövade, grova brott, ärenden med tidsfrister samt många andra faktorer som gör att även ett enklare ärende behöver stå tillbaka för andra ärenden, trots att vid ett påseende ter sig enkelt att utreda.