Fråga: På vårt senaste styrelsemöte lyftes frågan om att veta mer om växterna i våra sjöar. Flera personer nämner att växterna minskat i den större sjön men i den lilla sjön intill har vassen brett ut sig. Vad är en växtinventering bra för och hur görs en sådan? /ordförande i fvof
Svar:
Tack för din fråga. Växterna i en sjö är mycket viktiga då de skapar syre, stabiliserar bottnar, skapar gömslen för fiskens bytesdjur och är viktiga områden för fiskens lek och yngeluppväxt. Olika växter har olika krav på djup, bottenförhållanden, näring och ljustillgång.
Att få mer kunskap om växternas utbredning, arter och växtdjup är viktigt för att bedöma status och sjöns ekologi. I många sjöar har vassar (arterna säv och vass) minskat vilket kan handla om minskad näringstillförsel – men även vattenreglering och betning från kräftor och gäss kan påverka.
Vissa arter som kaveldun breder ut sig i grunda vikar när vattnet blir mer näringsrikt och grumligt. Flertalet arter av undervattensvegetation, exempelvis olika natearter (natar) visar att vattnet fungerar bra. I likhet med fisk är växter en bra artgrupp att inventera då det är en undersökning som kan följas upp efter ett antal år och ger mycket information om vattnets miljö och status.
En inventering av vattenväxter, eller makrofyter som vi biologer brukar benämna dem, genomförs genom att undersöka vilka arter som finns längs en linje från land och utåt. Med jämna mellanrum längs denna linje tas växter upp med hjälp av en kratta och artbestäms.
Genom att studera växter får man också på köpet en bedömning av möjliga lekområden för fisk, en kartläggning av eventuella invasiva växter och hur de olika delarna i en sjö skiljer sig åt.
I en lite större sjö görs vanligen 10–15 linjer utspridda i hela sjön så man får med områden med olika djup, bottnar och andra förhållanden. Med hjälp av de arter som hittars går det att bedöma näringsstatus, påverkan, biologiska delar, skyddsvärde och mycket annat.
Genom ett index kan man räkna fram en statusklass och ofta är det intressant att värdera denna i jämförelse med annan biologi – exempelvis status från ett provfiske.
Det finns ett stort behov att öka kunskapen om växter i sjöar, er styrelse är inne på rätt linje. Genom att studera växter får man också på köpet en bedömning av möjliga lekområden för fisk, en kartläggning av eventuella invasiva växter och hur de olika delarna i en sjö skiljer sig åt.
Ibland kan det finnas skyddsvärda arter som kan vara anledning för att jobba vidare med vattenvård. Exempel på områden där det gjorts en del växtinventeringar i sjöar är Skåne, Västergötland och Mälardalen men behovet är fortfarande stort på många platser.
Liksom provfiske är en makrofytinventering något som alla fiskevårdsområden bör genomföra. Det kan vara en del i arbetet med att ta fram en fiskevårdsplan eller enbart som en egen studie.
Växterna i en sjö berättar mycket om hela sjöekosystemet och visar hur vattnet mår!
Carl-Johan Månsson,
Fiskerikonsulent och biolog
Tips!
Carl-Johan Månsson, C-J Natur, svarar för kostnadsfri enklare telefonrådgivning till förbundets medlemmar. Telefonsamtalen kanaliseras via Sveriges Fiskevattenägareförbunds kansli. Medlemmar har dessutom 10 procents rabatt på uppdrag hos C-J Natur. Exempel på uppdrag är fiskevårdsplaner, provfisken, miljöbedömningar och provtagning av miljögifter.