Vattenkraften måste i framtiden ta ett större ansvar för att fler ålar ska kunna vandra in i och ut från svenska vatten. Det krävs betydande åtgärder för att öka vandringsmöjligheter, tillgängliggöra livsmiljöer och minska turbindödlighet.
Havs- och vattenmyndigheten lämnade i början av sommaren ett förslag på uppdaterad nationell ålförvaltningsplan, som var ute på remiss till den 22 augusti. Ett förslag till reviderad förvaltningsplan ska lämnas in till regeringen i höst i enlighet med myndighetens uppdrag.
– Vår ambition är bland annat att tydliggöra målsättningar, ansvar och var åtgärderna behöver genomföras nationellt för att minska mänsklig negativ påverkan på ålbeståndet, säger Sofia Brockmark, utredare på HaV:s fiskeregleringsenhet.
Krävs omfattande åtgärder
Även om trap-and-transport av blankål nedströms vattenkraftshinder bidragit till att minska vattenkraftens påverkan, bedöms vattenkraften orsaka den största beräknade påverkan på blankålsdödlighet i inlandsvatten.
”Omfattande åtgärder krävs, för att minska andelen blankål som skadas eller dör i turbiner under sin lekvandring, för att återställa vandringsmöjligheter samt för att tillgängliggöra livsmiljöer för naturligt invandrande ål där de förekommer. Den nationella planen om att
förse vattenkraften med moderna miljövillkor (NAP) är, tillsammans med prövning av övriga
anläggningar och tillsyn, viktiga verktyg för att nå målen i den nationella förvaltningsplanen”, skriver myndigheten.
Kraftbolagen ska bland annat bli skyldiga att rapportera antalet döda blankålar och naturligt uppvandrande ålyngel.
Lång- och kortsiktiga mål
Övriga prioriterade åtgärder är att minska fiskets påverkan, förstå och hantera andra påverkansfaktorer samt förbättra beståndsövervakningen.
Havs- och vattenmyndigheten föreslår också ett långsiktigt och två kortsiktiga mål för ålförvaltningen.
- Den mänskligt orsakade dödligheten av ål i svenska vatten (turbindödlighet och fiske för konsumtion) är högst 25 procent år 2050.
- Dödligheten i varje huvudavrinningsområde är högst 60 procent år 2030.
- Dödligheten för utvandrande blankål från varje huvudavrinningsområde har minskat med minst 15 procentenheter till år 2030 jämfört med referensåret 2025. Huvudavrinningsområden med en relativt låg produktion blankål (<100 kg) eller en mänskligt orsakad dödlighet på under 25 procent, undantas från kravet.
Begränsade utsättningar
HaV anser att inga utsättningar av ål med statliga medel ska göras i fortsättningen (de sista gjordes år 2020). Om andra utsättningar ska göras i fortsättningen får ålen endast sättas där den kan vandra ut och bidra till lekpopulationen.
Myndigheten anser inte heller att det i nuläget ska vara möjligt att överföra eller skapa nya personliga ålfisketillstånd för yrkesfiskare.
Läs också: Plus och minus för nya planen