Att återställa flottledsrensade vattendrag kräver mycket förarbete, säger Klas W Johansson, vattenvårdsbiolog och miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Dalarna som bland annat jobbar med att restaurera Rotälven i nordvästra Dalarna.
– Det är inte bara ut med en grävmaskin och börja skotta sten. Innan vi börjar måste vi utreda vattendragets förutsättningar och vilken påverkan som finns för att kunna göra rätt åtgärd på rätt plats.
Arbetssättet med att återställa vattendrag har förändrats de senaste åren
– I dag lägger vi mer tid på att analysera och utreda innan vi startar upp arbetet för att kunna göra rätt åtgärd på rätt plats. Arbetet handlar om att återskapa naturliga strukturer, funktioner och processer för den specifika vattendragstypen, säger Klas Johansson.
Återskapar ursprungliga strukturer
När vattendragen rensades och schaktades under flottningen suddades mer eller mindre alla strukturer ut.
– Vid det praktiska arbetet försöker vi nu återskapa de strukturer och förutsättningar som bedöms ha funnits tidigare, till exempel nackar, höljor, inner- och ytterkurvor och så vidare.
Tidigare har det till stor del gjorts åtgärder för att gynna en viss art eller skapa fiskeplatser.
– I Rotälvssystemet gjordes vid de tidigare åtgärderna upprepade ”mänskliga” trösklar och pooler. Det upprensade materialet som kanaliserar åfåran lades inte tillbaka och de naturliga förutsättningarna har inte återskapats. Nu tittar vi mer på helheten i ekosystemet i stort och försöker även återskapa kontakten mellan åfåran och det omkringliggande landskapet, säger Klas Johansson.
Grundliga analyser
Innan spaden eller grävskopan sätts ut i vattnet behöver det därför göras grundliga analyser. Det görs först vid skrivbordet genom att studera bland annat terrängsskuggnings- och historiska kartor, höjdanalyser och flygbilder för att få veta hur vattendraget har rört sig och fungerat från början.
– Den här fjärranalysen är viktig för att förstå vad som hänt och hur det ursprungliga vattendraget har rört sig genom landskapet. I många flottledsrensade vattendrag har man rätat kurvor och skurit av sidofåror och kvill. Detta kan vi upptäcka och återskapa med hjälp av vårt förarbete. Efter fjärranalysen går vi ut i fält och biotopkarterar vattendraget så att vi slutligen kan göra en analys av vattendragets förutsättningar och då formulera syfte och mål med åtgärden.
Återställa svämområden
– Likaså försöker vi återställa svämområden som har en viktig flödesdämpande roll och håller kvar näring och vattnet i landskapet. Flacka stränder och ytor som kan svämmas medför också skyddade miljöer för till exempel fiskyngel när flödena stiger. Översvämmade och fuktiga miljöer är också viktiga områden för olika landlevande växter och djur, till exempel betesområden för älg
Det nya arbetssättet utgår från Manualer för biotopkartering av vattendrag samt de två nya handböcker som kommit fram de senaste åren: Fysisk restaurering av akvatiska miljöer – vattendrag och sjöar med kantzon och våtmarker från 2021 samt Restaurering av transportbegränsade vattendrag – en introduktion från 2022.
Återskapa lekplatser
En viktig uppgift är också att återskapa lekplatser som försvunnit.
– Mycket av det finare materialet har spolats bort i och med att strukturerna som höll materialet kvar togs bort när vattendragen rensades. Vid restaureringsarbetet försöker vi därför återskapa lekområden på platser där det finare materialet kan ligga kvar. Vi försöker även återskapa förutsättningar för att lekgrus ska återbildas naturligt genom erosion i exempelvis ytterkurvor.
– Om det inte fungerar kan man flytta tillbaka grus som spolats bort och fastnat längre ned i systemet. I sista hand får man tillföra nytt lekgrus utifrån. I Rotälvssystem har vi hittills arbetat med befintligt material eftersom grus och mindre sten är vanligt förekommande.
Död ved en bristvara
Att tillföra död ved, som i dag är en bristvara, är viktigt för att bromsa vattenflödet och fånga upp näring samtidigt som fungerar som bra skydd för fisken.
– Den döda veden ska läggas ut på platser där den kan fastna eller där det naturligt kan bildas brötar. Ofta brötar vi ihop flera träd för att de ska stanna kvar, att lägga ut enstaka träd är sällan bra i så stora vattendrag som Rotälven eftersom vårfloden lätt tar de med sig.
Uppföljningen är minst lika viktig som förarbetet och behöver pågå i flera år.
– Vi följer bland annat upp med att ta bilder med drönare i olika vattenflöden, ett jättebra verktyg för att få landskapsperspektivet. Vi gör också återkommande elprovfisken för att se hur bestånden återhämtar sig. För att säkerställa vattenflöden i sidofåror använder vi nu en laser för att mäta bottennivåns höjd i huvudfåran och sidoflödena, säger Klas Johansson.