I Trelleborgs kommun gick markägarna ihop och har tillsammans återställt Tullstorpsån från ett rakt dike till att åter igen bli en slingrande, levande å och med mer än 50 nya våtmarker. I dag leker havsöringen igen i ån som numera omges av en grön korridor av träd och växter med en stor biologisk mångfald i det tidigare ensartade landskapet.
Tullstorpsån har som de flesta mindre vattendrag i jordbrukslandskapet varit utdikade för att leda bort vatten och ge plats för mer odlingsbar mark. Men när det i början 2000-talet talades om att skärpa kraven på jordbrukets utsläpp till havet gick lantbrukarna kring ån samman och bildade Tullstorpsåns ekonomiska förening.
Syftet med projektet var från början framför allt att minska övergödningen till Östersjön, lösa översvämningsproblematiken, skapa en god ekologisk status samt underlätta skötseln av ån. Under resans gång har flera mål tillkommit.
Projektet började i liten skala år 2009 med att några markägare längs ån ville anlägga våtmarker. Under rådgivningsfasen när våtmarkerna planerades började en idé växa fram om hur man istället för att sätta in enstaka åtgärder här och där, skulle kunna lösa problemen på ett mer effektivt och långsiktigt sätt genom att se hela ån i sin helhet och sätta in olika vattenvårdsåtgärder längs hela ån.
Flera framgångsfaktorer
Otto von Arnold, ägare till Jordberga slott och gods tog initiativet till att bygga en visningssträcka på sina marker, som sedan fungerade som förebild för det fortsatta arbetet. En del mindre markägare var skeptiska från början men anslöt sig ändå och Tullstorpsåföreningen har i dag ett 70-tal medlemmar.
– Den stora framgångsfaktorn är att alla markägare har varit med och att vi därmed har kunnat ta ett helhetsgrepp på hela avrinningsområdet. Dessutom har det varit väldigt roligt och lärorikt att arbeta tillsammans, säger Otto von Arnold.
Hela området är på 6 200 hektar varav drygt 200 hektar i dag består av våtmarker. Detta har uppnåtts genom att 100 hektar åkermark, 50 hektar betesmark och 50 småremsor som inte tidigare odlades blivit våtmark.
– Genom att använda massorna från utgrävningen av våtmarkerna och lägga dem på marker som varit sanka och därför svåra att bruka har vi fortfarande lika mycket produktiv åkermark som tidigare. Totalt har cirka en halv miljon massor flyttats, berättar Otto.
Totalt har 25 km av Tullstorpsåns 30 km åtgärdats. Ån har breddats och på de platser där det varit möjligt återfått sin meandrande form – breddningen med tvåstegsdiken och våtmarkerna har bidragit till att minska de årliga översvämningarna på våren. Utmed ån löper en grön korridor av träd och växter som bidragit till ett stort och varierat djurliv – inte minst vilt, fåglar, grodor och insekter.
Havsöringen leker igen
Dessutom har havsöringen kommit tillbaka på allvar visar den utvärdering som fiskevårdskonsulenten Anders Eklöv gjort:
– Att det anlagts lek- och uppväxtplatser och planterats träd som ger bra beskuggning och minskar växtligheten i ån, gör att havsöringen trivs bra på dessa platser och reproducerar sig varje år. Tack vare att vattnet fortfarande är näringsrikt och varmt gör att öringen växer snabbt. Mer än hälften av öringen går ut i havet redan som ettårssmolt.
Flera av de lantbrukare som var med att dra igång projektet har nu pensionerat sig och kan i dag njuta av den rika biologiska mångfalden i området.
– Det känns väldigt roligt att få varit med att skapa den här vackra och varierade miljön, anser både Olle Ingvarsson och Bertil Sånesson.
Totalt har projektet kostat 65 miljoner kronor och markägarna har inte behövt skjuta till några pengar. Allt har bekostats med Lova-bidrag och landsbygdspengar.
– Dessutom får vi en viss ersättning för att sköta våtmarkerna, berättar de.
Ingen näringsreduktion till havet
De sista åtgärderna genomfördes år 2021 och har projektet har sedan dess utvärderats. Christoffer Bonthron har varit projektledare de senaste åren:
– Vi har uppfyllt samtliga mål med råge utom ett, vi har inte lyckats minska näringsreduktionen till havet alls. Dels kan det handla om att det tar längre tid än man trott att få effekt av åtgärderna. Men framför allt ser vi att klimatförändringarna med de förändrade nederbördscyklerna orsakar mer utsläpp, framför allt i högflödesperioder. Men hade vi inte gjort någonting skulle utsläppen kanske vara ännu högre, säger Christoffer.
Tullstorpsåprojektet har däremot fått stor uppmärksamhet med hundratals studiebesök, till och med från Kina. Projektet har också blivit förebild för ett liknande som nu genomförs i Ståstorpsån.
Åtta mål med Tullstorpså-projektet
1. Minska näringstillförseln till Östersjön – kväve med 30 procent och fosfor med 50 procent.
2. Uppnå God ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv.
3. Motverka erosion och översvämningar genom att plana av åfårans kanter och anlägga tvåstegsdiken.
4. Minska rensningsbehovet genom beskuggande trädplanteringar.
5. Återskapa ett värdefullt fisksamhälle genom biotop- och fiskevårdsinsatser.
6. Öka den biologiska mångfalden genom att anlägga ett pärlband av våtmarker och restaurera ån.
7. Förbättra odlingen och markens avkastning – minst bibehållen avkastning på marken.
8. Öka möjligheterna till rekreation och friluftsliv.