Det samhällsekonomiska värdet på en fisk som fångas i fritidsfiske och behålls kan uppgå till tiotusentals kronor, ibland betydligt mer. Därför är det lönsamt att göra investeringar i fisk- och vattenvård och förvaltning. Det säger sportfiskeprofessorn Patrik Rönnbäck på Gotland.
Han tar emot vid Campus Gotland som ligger mellan Almedalen och Visbys inre hamn, ett stenkast från Östersjön. Campuset som tidigare var Gotlands högskola är sedan 13 år en filial till Uppsala universitet. Patrik Rönnbäck är professor där i hållbar utveckling med inriktning naturresurser.
Intresset för natur och fiske finns med sedan barnsben. Han växte upp i Boden, Norrbotten och tillbringade mycket tid i och runt vatten.
– När jag var liten diskuterades om Råneälven, en av våra nationalälvar, skulle byggas ut. Som tur var blev det inte så men det skapade tidigt ett intresse för miljö- och utvecklingsfrågor som lett till där jag befinner mig i dag. Ännu viktigare blev dessa frågor när jag blev pappa.
Sedan 25 år bor han på Gotland men har kvar sin sommarstuga intill Råneälven. Och det fungerar alldeles utmärkt att vara norrbottning på Gotland.
– Jag ser många likheter mellan oss. Vi pratar inte i onödan, vi är stolta och vana att klara oss själva. Dessutom trivs jag mycket med det stora utbudet av kultur här, vad gäller musik, konst med mera.
Naturresurser och hållbar utveckling
Forskningsprogrammet heter Naturresurser och hållbar utveckling,. Patrik och hans kolleger forskar framför allt inom tre områden: förvaltning, ekonomisk värdering samt naturturism och destinationsutveckling.
Patrik konstaterar att det finns en stor kunskap och ett stort intresse för förvaltningsfrågor hos många sportfiskare.
– Det finns ett driv hos många fiskare att delta i olika åtgärder på frivillig basis, ett engagemang som man kanske inte alltid hör tillräckligt om, säger han.
Även många fiskevårdsområdesföreningar gör ett bra jobb. Men i takt med att Catch & Release-fisket blir allt vanligare vill Patrik att fiskevårdsområdesföreningarna blir bättre på att informera om hur fisken ska hanteras.
och destinationsutveckling. Foto: Hans Hellberg
Riktlinjer för hantering av fisk
En studie av 331 föreningars hemsidor gjord tillsammans med kolleger visade att endast en bråkdel av föreningarna hade riktlinjer och rekommendationer om hur fisk som släpps tillbaka ska hanteras. Och i många fall handlade det enbart kort om att fisken skulle hanteras varsamt.
Där vill Patrik se mer handfasta riktlinjer som att ha fisken i luften så lite som möjligt och släppa tillbaka den så snabbt som möjligt, att bara ta i fisken med blöta händer, att ha knutfri håv samt att använda hullingfria krokar och ta bort krokar med särskild tång.
– De mest konkreta riktlinjerna finns hos de föreningar som erbjuder fiske på olika typer av laxfisk. Det behövs särskilt fler riktlinjer kring gädda och abborre som är de två arter som fångas och sätts tillbaka mest. Här kan föreningarna göra mer. Men det gäller även länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Dessutom borde sportfiskekändisar föregå med gott exempel och inte alltid hålla upp sin fisk i luften på bild.
Ökat fisketryck kräver proaktiv förvaltning
Genom en enkätstudie, kallad Delphi-metoden, har 100 experter från de nordiska länderna i en trendspaning fått bedöma hur de ser på framtidens sportfiske och fisketurism. De flesta ser en förväntad ökning inom de flesta olika typer av fiske såväl i städer som i glesbygd, ökat predatorfiske och ökat fiske på lax och havsöring samt ökat Catch & Release.
– Ett ökat fisketryck ställer krav på att vi har förvaltningssystem som kan möta det. Här gäller det att ligga före och inte agera reaktivt när fiskbestånden redan gått ner. Framför allt på regional och nationell nivå behövs det en mer proaktiv förvaltning, men kanske även på lokal nivå. Att kunna ta snabba beslut kring nya fredningsområden eller tider och även om fönsteruttag och fångsttak.
Behållen havsöring värd 20 000 kronor…
Samhällsekonomisk värdering av fritidsfisket är en stor del i Patriks och kollegernas forskning. Gruppen har till exempel studerat värdet av sportfiske och fisketurism på havsöring på Gotland och på lax i Mörrumsån.
Tidigare studier har visat att 3 000 personer fiskar varje år efter havsöring utmed Gotlands kuster och fångar cirka 30 000 öringar, varav cirka 85 procent släpps tillbaka genom Catch & Release. Sportfisket efter havsöring runt Gotland omsätter cirka 50 miljoner kronor per år, när man räknar kostnader för utrustning, resor, boende med mera.
– Det innebär att varje fisk som behålls motsvarar ett värde på cirka 20 000 kronor. Det är betydligt mer än värdet av en fisk som fångas i yrkesfisket, säger Patrik. Havsöringsbeståndet här är naturligt och helt beroende av väl fungerande och livskraftiga bäckar och åar för sin reproduktion. Dessa bäckar har återkommande brist på vatten vilket kräver kontinuerlig förvaltning och åtgärder. Det höga värdet för varje behållen fisk visar att dessa förvaltningsåtgärder är en lönsam affär.
… och lax från Mörrum 200 000 kronor
Motsvarande samhällsekonomiskt värde på en fångad och behållen lax i Mörrumsån kan uppgå till mellan 200 000 och 300 000 kronor.
– Här spenderar fiskarna ofta mer pengar på utrustning och resor och det kan dessutom vara svårare att fånga en lax än en havsöring.
Men det här är egentligen ett minimimått.
– Det finns alltid en risk att underskatta det totala ekonomiska värdet av ett fiskbestånd eller ett vattenområde, det finns många fler aspekter som inte inkluderas i våra studier. Till exempel rekreationsvärdet för dem som aldrig fiskar men vet och gillar att det finns havsöring i våra vatten.
Forskarna har också undersökt den ytterligare betalningsviljan hos sportfiskarna om kvaliteten i fisket skulle öka. Om det fanns en fördubbling av tillgången på fisk skulle varje fisketurist på Gotland vara beredd att spendera 4 000 kronor mer per år och i Mörrumsån drygt 5 000 kronor mer per år.
Fiskekortpriser borde höjas
Jag undrar vad det samhällsekonomiska värdet på en fångad och behållen gädda är.
– Vad jag vet har det inte gjorts några sådana beräkningar och jag skulle nog bli av med min professorstitel om jag gissar för mycket. Men jag tror definitivt att i ett område med goda gäddbestånd, storvuxen gädda och drivna fisketurismentreprenörer kan gäddan ha ett värde som kan liknas med lax och gädda, funderar Patrik.
Något att fundera på för fiskevårdsområdesföreningar när de sätter pris på sina fiskekort.
– Många underskattar värdet på sina vatten. Jag tror absolut att många skulle kunna dubblera sina priser utan att tappa kunder. Men då tycker jag det är viktigt att ha differentierade och lägre priser för de som bor på orten.
Positivt med nationell fiskevårdsavgift
Fiskevattenägareförbundet driver ju frågan om att införa en nationell fiskevårdsavgift för de som fiskar utmed kusten och i de stora sjöarna där det i dag råder fritt handredskapsfiske. Ett initiativ som Patrik Rönnbäck stöder.
– Det skulle ge möjlighet att veta vilka som fiskar och kunna kommunicera med dem. Veta vilka fångster som tas men också kunna informera om hur fisken som släpps tillbaka ska hanteras.
Patrik är övertygad om att det finns en betalningsvilja för en sådan avgift.
– Vi har frågat de som fiskar havsöring runt Gotland om de skulle vara beredda att betala för att få fiska. Så gott som samtliga sportfiskare var positiva att betala och då i genomsnitt 800 kronor i dagens penningvärde. Men då är det viktigt att pengarna går tillbaka till en bra förvaltning och att de som betalat avgift också får veta det. Det får inte bli en mörtskatt.
Naturturism och destinationsutveckling
Patrik och hans kolleger studerar destinationsutveckling och vilka faktorer som gör en destination för fiske och naturturism framgångsrik. Han är övertygad om att många av landets kommuner skulle tjäna på att utveckla sin natur- och fisketurism.
– Jag tror inte det finns någon ovilja, det handlar nog mer om att de inte har tillräcklig kunskap och inte förstår.
Innan vi skiljs åt tar Patrik med mig till kusten utanför Lummelundaån för att ta lite bilder. Marken utmed ån är ljusgrön och blå av ett hav av nyuppkommen ramslök och blåsippor.
– Till denna och andra åar vallfärdar människor på hösten för att se havsöringen leka, en slags Trout Spotting, berättar Patrik.
Hans Hellberg
Patrik Rönnbäck
Aktuell som: Professor i hållbar utveckling med inriktning naturturism.
Ålder: 56 år. ”Jag brukar säga att jag är född mellan Apollo 11:s månlandning och Woodstockfestivalen.”
Bor: Bostadsrättslägenhet i Visby.
Familj: Två döttrar.
Utbildning och karriär: Doktorandutbildning i systemekologi och naturresurshushållning vid Stockholms universitet. Avhandlingen fokuserade på förvaltning, hållbarhet och värdering av fiske och vattenbruk i tropiska mangroveskogar. Konsultuppdrag åt FN-organ gällande återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen 2004. Befordrad till professor 2009. Sedan årskiftet föreståndare för Blått Centrum Gotland, som är en samverkande centrumbildning mellan Uppsala universitet, Region Gotland och Länsstyrelsen på Gotland.
Gör dig glad? När det går bra för dem jag tycker om men också andra. Jag finner glädje i när människor lyckas.
Ledstjärna: ”Var uppmärksam på sprickorna, för det är där ljuset kommer in”.
Fritidsintressen: Musik, både lyssna och utöva själv (har spelat i ett rockband), fiske, natur, mat och sport. Har sysslat med orientering stora delar av mitt liv.
Favoritplats: Sommarstugan vid Råneälven.
Favoritfisk: Svårt, jag har alltid gillat gäddan, vår krokodil. Men också alltid varit förtjust i harren, Lady of the Streams.
Dold talang: Jag är faktiskt ganska bra på att jonglera.