Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets har tagit fram en fiskevårdsplan som omfattar hela Upperudsälvens avrinningsområde. Den innehåller en verktygslåda för hela området med råd hur föreningarna kan återställa vattendragen och hur de ska arbeta för att hålla fisketurismen på lagom nivå. Dessutom har man undersökt hur genetiken från den ursprungliga Upperudsöringen har utvecklats.
Under 2,5 år har Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets inventerat vattendrag som ingår i Upperudsälven. Arbetet har resulterat i en fiskevårdsplan som gäller för de 34 tillhörande fiskevårdsområdena. De föreslagna åtgärderna täcker nästan 48 000 meter strömsträckor eller cirka 250 000 kvadratmeter fördelade på 47 vattendrag, men den inventerade sträckan är mångdubbel.
Projektet, som är finansierat med EU-stöd, bestod av tre huvudsakliga delar: att inventera vattendrag och göra en handlingsplan för framtidens fiskevård, att med hjälp av DNA analysera älvens öringsstam samt att skapa riktlinjer för fisketurismen.
– Vi såg att det fanns ett behov av att kartlägga ett större område och se vad vi har för möjligheter och vad vi kan förbättra. Framför allt ville vi samordna arbetet och göra en gemensam plan för hela fiskevårdsområdet, säger Michael Kanold, ordförande för Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets.
Skapa lekområden och uppväxtmiljöer
De inventerade vattendragen är tämligen snarlika, och alla är på något sätt påverkade av mänsklig aktivitet. En stor del av dem rensades för flottning för många år sedan. Fiskevårdskonsulten Jens Karlsson, projektledare för fiskevårdsplanen, konstaterar att det på många platser låg upprensad sten på sidorna. Ett naturligt vattendrag innehåller mycket stor sten, men när den plockas bort för till exempel flottning så ökar vattnets hastighet markant. Det innebär i sin tur att vattnet spolar bort det grus som ligger i vattendraget, vilket skapar problem för öringen.
– Bortrensningen av stor sten leder dels till få reproduktionsområden, dels till få uppväxtområden. Vi behöver alltså lägga tillbaka stenen och göra lekbottnar på många platser. En stor del av planen handlar just om att skapa uppväxtmiljöer och lekområden för öring, säger Jens Karlsson.
Sådana åtgärder ger snabbt effekt. Nästan i samma stund som det är färdiggrävt i ett vattendrag kan öringen direkt komma fram och undersöka lekbädden, och redan efter något år brukar andelen årsyngel ha ökat.
Skogsbruket en utmaning
De åtgärder som fiskevårdsplanen rekommenderar för de olika områdena är tämligen lika, att återföra sten, skapa strukturer och även att lägga död ved i vattendraget. En utmaning för många av fiskevårdsområdena är skogsbruket, där hårda avverkningar kan innebära ökad försurningspåverkan och att kantzoner försvinner. Fiskevårdsföreningarna bör därför känna till var det finns en känslig öringpopulation och vara medvetna om vilka avverkningar som planeras i området.
– I planen har vi skrivit vilka sträckor man bör ha extra koll på. Man måste till exempel veta att om det blir en avverkning på en sådan plats så bör man spara en kantzon på fem–tio meter från vattnet och låta sly istället för gran växa upp närmast vattendraget, säger Jens Karlsson.
Hitta ursprungsöringen
Med hjälp av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har projektet också analyserat drygt 500 öringar från tio vattendrag i området. Hypotesen var att hitta den ursprungliga öringen, den som en gång vandrade upp från Vänern och som hade fri tillgång till alla vatten, innan vattenkraften byggdes. Förhoppningen är att i framtiden kunna odla och sätta ut den. Det visade sig emellertid vara lite komplicerat. Forskarna kunde se att det har funnits en ursprunglig stam, men under åren har den utvecklats genetiskt olika, beroende på var i området den funnits.
– Om man ska stödutsätta öring så bör den ha genetik från samma vattendrag eller ett vattendrag som ligger väldigt nära geografiskt, säger Jens Karlsson.
Men kartläggningen öppnar också möjligheter för att sätta ut mer öring, menar Michael Kanold. Länsstyrelsen har länge varit restriktiv med att ge tillstånd för utsättningar just på grund av osäkerhet kring genetiken.
– Nu när vi har undersökt den biten så blir det lättare att titta på hur, vad och var vi kan sätta ut. Det ska beslutas på länsstyrelsenivå, så frågan ligger lite på framtiden, men de har tagit till sig de resultat som vi kunde presentera, och jag har gott hopp, säger han.
Hållbar fisketurism
Planens tredje del handlar om fisketurismen. Hela området är populärt bland sportfiskare, och framför allt kommer många hit för att fiska storgädda, men i takt med att intresset ökat har inte alla föreningar hängt med i utvecklingen, säger Jens Karlsson:
– Man hänger inte med i fiskekortspriserna, i tillsynen eller i regelverket, och man vet inte att det behövs fredningstider på vissa platser i sjön, och till exempel inte fiska under gäddleken. Tänker man inte på det så kommer bestånden på sikt att gå ner.
Det handlar också om samarbetet mellan å ena sidan entreprenörer som jobbar med att sälja fiskepaketet och å andra sidan fiskevårdsområdena som äger resursen – fisken.
– Där tror jag att det är jätteviktigt att det sker ett ökat samarbete så att man inte fiskar ut våra vatten. I dag finns det ofta inte ens ett avtal mellan de båda, säger Jens Karlsson.
Mer varierade vatten
Jan Lindgren, ordförande för Fillingsjöns fiskevårdsförening, väntar nu på att arbetet med att återställa vattendragen inom föreningens fiskevårdsområde efter tidigare flottning ska bli klart. Därefter har styrelsen bjudit in Jens Karlsson för att diskutera hur de går vidare.
– De har gjort ett omfattande arbete, och vi tycker att det är intressant att kunna få ett mer varierande liv i våra vatten. Och att vi genom det här arbetet kan skapa förutsättningar för reproduktion av olika fiskarter. Och när man ger öringen bra förutsättningar så gynnar det även andra fiskarter, säger Jan Lindgren.
Stöd vid bidragsansökan
Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets hoppas att fiskevårdsområdena i området ska kunna ha planen som stöd när de söker olika bidrag. Jens Karlsson anser att planen också är ett steg till att jobba mer professionellt med fiskevård.
– Man behöver kunna gå ihop i större områden och finansiera resurser och rådgivare som hjälper till med både det teoretiska och det praktiska arbetet, säger han.
Michael Kanold konstaterar att arbetet redan är i gång i flera föreningar, med planen som stöd.
– Det viktigaste är att vi nu har fått en enhetlig fiskevårdsplan och en handlingsplan för hur vi ska sköta fiskevården i hela vårt område. Nu har vi tagit ett grepp på vad som behöver göras, och områdena kan betas av i tur och ordning. Det finns ju en verktygslåda i planen, så nu gäller det bara att se till att den blir förverkligad, säger han.
Text: Johanna Lundeberg
Läs också: Helhetsgrepp på Upperudsälvens avrinningsområde
147 förslag för 34 områden
Handlingsplanen innehåller 147 förslag på åtgärder för de 34 fiskevårdsområdena. Det handlar bland annat om att:
· återställa vattendrag efter tidigare flottningsleder för att förbättra för öringen
· ha koll på skogsavverkningar
· en aktiv förvaltning, bland annat genom att ha en aktiv styrelse och förbättra tillsynen
· arbeta aktivt för att få bättre kontroll på fisketurismen.Västra Värmlands och Dalslands Fiskevårdskrets är en intresseorganisation för fiskerättsägare och fiskevårdsområden inom Årjängs kommun i Värmland samt hela Dalsland. Projektet Fiskevårdsplan Upperudsälven är finansierat av EU:s landsbygdsfond och Leader Årjäng, Dalsland, Munkedal. Projektet startade i augusti 2022 med tre syften: att framställa en fiske- och åtgärdsplan för hela avrinningssystemet med fokus på öringförande vattendrag, utveckling av fisketurism samt DNA-analys av öring.
Mer info om Fiskevårdsplan Upperudsälven hittar du här!