Byskeälvens fiskevårdsområde Västerbottensdelen återställer med hjälp av Skellefteå kommun Ålsån från flottledsrensning.
– Vi återställer ån och forsarna utifrån dess egna naturliga förutsättningar för mer varierade habitat och biotoper, berättar fiskekonsulent Malin Isaksson som leder projektet.
Ålsån är ett av Byskeälvens större biflöden. Ån är som alla större vattendrag i länet kraftigt påverkat av flottledsrensningar. Ån har tidigare delvis restaurerats men då främst för fiskeplatser och inte utifrån den ekologiska helhetsbild som nu är målet.
– Målbilden är att återställa vattendragets ursprungliga karaktär genom att bland annat lägga tillbaka stenblock, förstärka uddar och nackar, öppna upp sidofåror och svämplan samt tillföra död ved, säger Malin Isaksson.
Stor potential producera smolt
Samtliga Byskeälvens större biflöden inventerades av kommunen för några år sedan. Det var efter det som det bestämdes att prioritera återställning av Ålsån, berättar fiskevårdsområdesföreningens ordförande Peder Karlsson:
– Ålsån har stor potential att producera smolt av både lax och havsöring. Tack vare restaureringen får vi till många fler och bättre lekbottnar och uppväxtområden, vilket på sikt förhoppningsvis ökar tillväxten av både lax och öring i Byskeälven, säger Peder Karlsson.
Höga flöden en utmaning
Restaureringen skulle inledas redan 2024 men på grund av extremt höga flöden kunde inte mycket göras. Under 2025 har arbetet rullat på som det ska tack normala flöden under stor del av sommaren. Just den dagen i slutet på september som Våra Fiskevatten är på besök tvingas man dock avsluta restaureringen för året.
– Ålsån har visat sig vara mer flödeskänslig än många andra åar, säger Malin Isaksson. Här stiger vattennivån snabbare än på andra håll. Om det inte blir en alltför regnig sommar hoppas jag dock att vi ska hinna färdigt under 2026 som planerat.
Hela restaureringen beräknas kosta två miljoner kronor. 1,4 miljoner finansieras med Lova-bidrag, markägaren Sveaskog går in med 500 000 kronor och Byskeälvens fiskevårdsområde står för 100 000 kronor.
18 mils fiskesträcka i Byskeälven
Byskeälvens fiskevårdsområde Västerbottensdelen omfattar 18 mil fiskesträcka och omsätter drygt två miljoner kronor per år.
Byskeälven är känt för bra fiske på lax, havsöring. Föreningen som består av drygt 334 fiskerättsägare 318 fastigheter. Föreningen förvaltar också några sjöar med regnbåge.
Föreningen har en förvaltningsgrupp som ansvarar för förvaltningen, en infrastrukturgrupp som ansvarar för skyltning, vindskydd, stigar, bryggor och parkeringar, en tillsynsgrupp med 25 tillsynspersoner samt en informationsgrupp.
– Gruppernas uppgift är att skapa ökat intresse och engagemang hos fiskerättsägarna samt boende runt älven. Grupperna underlättar även för styrelsen. Vi är väldigt öppna och transparenta med allt vi gör i föreningen, säger ordförande Peder Karlsson.
3 200 laxar i fiskvägen
Byskeälven är inte lika hårt drabbat som andra Norrlandsälvar när det gäller uppstigning av lax.
– I fjol räknade vi nästan 3 200 laxar i fiskvägen i Fällfors. Det är visserligen långt ifrån rekordåren med 6 000 laxar men vi klarar oss av någon anledning mycket bättre än många andra Norrlandsälvar, säger Peder Karlsson.
Föreningen inför året ansökt om medel för att sätta ut en sälskrämma i älvens mynning.
– Vi har en problematik med både gråsäl och vikare i älvmynningen och har även haft påhälsning en kilometer upp i älven.
Fiskevårdsområdet har nyligen också låtit installera bryggor med toaletter för funktionshindrade och jobbar också mycket med att restaurera gamla flottarkojor.
