Den invasiva arten kamslinga finns bara på en känd plats i Skandinavien, nära Blomstermåla i Kalmar län. Där arbetar Länsstyrelsen med att bekämpa den med olika metoder.
Vid dammen i Skälleryd i Alsterån nära Blomstermåla i Kalmar län är det klarblå himmel och våren har kommit igång ordentligt. Helén Wåhlstrand, Carina Pålsson och Theo Friström, alla från Länsstyrelsen i Kalmar län, är ute för att se om den invasiva arten kamslinga har överlevt vintern. De behöver inte leta länge innan de i vattenbrynet ser de meterlånga gröna slingorna som gungar på ytan. En stund senare har de samlat ihop ett par kilo av växten.
– Den var tidigare en populär akvarieväxt och vi tror att den hamnat här när någon tömt sitt akvarium i vattnet på sjuttio- eller åttiotalet, säger Helén Wåhlstrand, samordnare för arbetet med invasiva arter.
I Alsterån har den sedan fått fäste och börjat sprida sig.
– Problemet är att den skuggar ut många andra inhemska arter. Det finns inte möjlighet för något annat att växa, fortsätter hon.
I förlängningen kan den även innebära problem att fiska, köra båt eller bada.
– På östkusten i USA har de problem med att den växer så tätt att det inte går att lägga i och ta sig ut med båt, berättar Carina Pålsson, ansvarig för invasiva akvatiska arter.
Väl spridd
I många år misstogs den i Alsterån för den något beskedligare hästsvansslingan men sedan gjorde Länsstyrelsen ett DNA-test och insåg att det var kamslinga. Helén Wåhlstrand berättar att de genomförde en inventering 2024 och insåg att arten var väl spridd på en drygt mil lång sträcka i ån.
– Vi åkte över områden med kanot. På vissa ställen var det så mycket kamslinga att vi nästan ville gråta.
Hennes kollega Carina Pålsson fyller i.
– Den är som en inhemsk slinga fast på steroider.
Kamslingan är med på EU:s lista över invasiva arter som ska bekämpas, men erfarenheterna är små. Småländska Alsterån är enda platsen i Skandinavien där det är säkerställt att kamslinga finns.
– Vi har tittat på hur den har bekämpats i USA och testat metoder därifrån, säger Carina Pålsson.
Testat många metoder
De började med att dämma upp en del av en vik där kamslingan var rejält utbredd. Allt vatten pumpades bort och de rensade manuellt bort all kamslinga de kunde hitta. Innan de återfyllde med vatten täckte de botten med en nedbrytbar duk som ska förhindra eventuella rötter som finns kvar att skicka upp nya skott. Carina Pålsson är nöjd med resultatet.
– Det har gått bra, uppföljning har visat att det inte har kommit några nya plantor här.
De har även testat andra metoder, bland annat manuell borttagning med dykare, att gräva ut en mindre sidodamm samt att använda en handhållen pump som suger upp planta och rötter. De har fått upp några ton årligen som har skickats till destruktion.
En student på Linnéuniversitetet genomför nu en studie för att se hur kamslingan klarar att överleva i saltare vatten, för det finns en risk att den kan sprida sig ut i Östersjön.
– Den finns från norra delen av Blomstermåla till ungefär 1,5 kilometer från mynningen till Östersjön, säger Carina Pålsson.
Fisket inte påverkat
Stig-Olof Nilsson är ordförande i föreningen Fiske & Fritid i Blomstermåla som arrenderar fiskevatten från Alsteråns FVOF. Han berättar att föreningens fiske i huvudsak finns uppströms från den plats där Länsstyrelsen bekämpar kamslinga
Ett litet parti i slutet av föreningens fiskesträckor är dock påverkat av den invasiva arten men det har ändå inte påverkat föreningens fiske.
– Platsen där de hittat kamslingan är inte fiskbar utan det är som en tarm till ån med stilla vatten, säger Stig-Olof Nilsson.
Han berättar att han sett kamslinga långt tillbaka men inte förstått att det var just kamslinga.
– Jag tror nog att den har funnits där i 20 år.
Töm tvätta torka
Kamslingan sprider sig lätt genom att små växtdelar förs med vattnet till andra platser där den slår rot. Det räcker med att någon får med sig en liten bit, till exempel i sin båt, kajak eller på ett par stövlar.
– Det är viktigt att inte använda redskap eller båtar här och sedan flytta dem till annat vatten utan att tömma, tvätta och torka, säger Helén Wåhlstrand.
Hon har med sig en av alla skyltar som Länsstyrelsen tagit fram för att informera om den viktiga töm, tvätta, torka-kampanjen. Kampanjen är viktig inte bara för att begränsa kamslingan utan även för att förhindra spridning av många andra invasiva arter.
– Vårt mål är att bekämpa den systematiskt uppifrån i systemet för att minska spridningen
Länsstyrelsen har erbjudit skyltar till länets fiskevårdsområden men även till badplatser och campingar som ofta finns vid vatten. Helén Wåhlstrand uppmanar fiskevårdsområdesföreningar och andra att fortsätta beställa skyltar att sätta upp där det finns ett intresse för fiske. De skyltar Länsstyrelsen hade tryckt upp har tagit slut och därför har de nu beställt nya.
– Alla tar det på stort allvar och vill hjälpa till.
En markägare eller fiskrättsägare som ser en ny okänd art kan anmäla det direkt till Länsstyrelsen eller via hemsidan invasivaarter.se. Särskilt viktigt är det att vara uppmärksam på nya arter som sprider sig snabbt.
Fortsatt arbete
De tre handläggarna från Länsstyrelsen tar med sig den röda nätkassen med kamslinga som ska destrueras. Nu ska de åter till kontoret för att planera sommarens insats då både dykare och Länsstyrelsens personal ska göra en ny insats i Duveströmsdammen en bit uppströms. Det är där de misstänker att kamslingan hälldes ut första gången.
– Vårt mål är att bekämpa den systematiskt uppifrån i systemet för att minska spridningen, säger Carina Pålsson.
