I Gävleborgs län och Västra Götaland genomförs de kommande åren forskningsjakt på skarv. Jakten är ett regeringsuppdrag till SLU och ska ge svar på om minskad predation från skarv bidrar till ökade bestånd av fisk utmed kusten, i dessa fall havsöring och torsk.
David Hammenstig är miljöanalytiker på SLU och projektledare för forskningsstudien i Gävleborg.
– Vi har under flera år noterat en kraftig predation från skarv på lax och havsöring i området. Syftet är att ta reda på om ökad jakt på skarv påverkar bestånden av havsöring positivt, säger han.
3 500 skarvar per år
Jakten utförs huvudsakligen på platser inom Gävle, Tierp och Älvkarleby kommuner i Gävlebukten. 3 500 skarvar får skjutas per år i fem år (totalt 17 500). Jakten organiseras av Sportfiskarna och utförs av särskilt utvalda och specialutbildade jägare.
– Tillståndet omfattar både ankomstjakt fram till första äggläggningen och jakt kring kolonierna när häckningen är avslutad, förklarar David Hammenstig. Utöver de skarvar som skjuts är förhoppningen att även andra ska skrämmas från att häcka.
Tidigare studier där fisk märkts med så kallade PIT-Tag-läsare har visat att minst en tredjedel av alla havsöringssmolt som sätts ut i Dalälven och minst en femtedel av all vild öring i området blir skarvmat. Men predationstrycket är förmodligen ännu större. Återfångsterna i sportfisket har också minskat.
– Vår förhoppning är att den utökade jakten ska bidra till att fler havsöringar överlever och kan återvända för att leka.
Även fångst och oljering
Tillståndet från Naturvårdsverket ger också rätt att fånga och märka 2 000 skarvar under perioden.
– Genom märkningen kan vi lära oss hur de förflyttar sig inom området och var och när de söker föda. Det är dock inte helt lätt att fånga och märka dessa fåglar.
SLU och jägarna har också rätt att oljera 20 000 ägg inom projektet.
– Problemet är att det i Gävlebukten nästan enbart är trädhäckande skarv.
Forskarna ska också studera hur jakten påverkar övrigt sjöfågelliv.
– Jakten i sig kan orsaka störningar men att skarven försvinner från vissa områden kan också ha positiv påverkan för andra fågelarter.
Regeringsuppdraget ska avrapporteras våren 2028.
– Men vi kommer att ansöka om ytterligare två år. Det tar minst två år innan vi kan visa på några resultat, säger David Hammenstig.
Torsken ska räddas i Bohuslän
I Västra Götalands länhar Naturvårdsverket gett tillstånd till jakt efter sammanlagt 2 500 skarvar varje år vid ankomstjakt. Dessutom får 5 300 ägg oljeras. Christine Godeau är vilthandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland och ansvarig för jakten.
– Det är första gången någonsin som vi genomför oljering här på Västkusten, säger hon.
Syftet med jakten, som även omfattar jakt på 120 knubbsälar, är att skydda det kustnära torskbeståndet som varit mycket svagt länge trots att det råder förbud att fiska torsk i området sedan mer än 15 år. Och någon återhämtning av bestånden har inte kunnat konstateras.
Forskningen och jakten utförs i det så kallade 8-fjordarområdet kring Orust och Tjörn och är även en åtgärd inom projektet Kraftsamling för torsk, som drivs av Havs- och vattenmyndigheten.
Målet: skarvfria områden
Jakten genomförs vid fyra skarvkolonier i kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn, Uddevalla och Lysekil och oljering på tre ställen. Dessutom kommer skrämsel bedrivas och möjlighet ges till att ett par hundra skarvar fångas och märks i forskningssyfte. Platserna är utvalda i dialog med ornitologer för att störa det övriga fågellivet så lite som möjligt. Till sin hjälp har Länsstyrelsen anställt fem specialutbildade jägare.
Västra Götaland och Kalmar är de två län som har flest antal häckande skarvar. Antalet bon i Västra Götaland har på elva år ökat med 90 procent från cirka 4 500 till 8 500. I forskningsområdet finns cirka 1 800 bon.
– Vi kommer att lägga ett högt jakttryck i området, säger Christine Godeau. Vår ambition är att minimera antalet födosökande sälar och storskarvar under studieperioden.
Hur påverkar sälen gäddan?
Regeringsuppdraget omfattar även att studera hur gäddans beteende i Stockholms och Blekinge skärgård påverkas av närvaro av säl. Här används olika åtgärder, som sälskrämmor och fysiska hinder, för att förhindra att sälen kommer in i de grunda vikarna.
Gäddor fångas, märks och följs med hjälp av akustiska sändare. Genom att placera ut mottagare i vikarna kan forskarna se om gäddorna ändrar sitt beteende när sälens närvaro förändras.
Hans Hellberg