Spridningen av invasiva främmande arter i våra sjöar, vattendrag och hav är ett växande problem. De invasiva arterna konkurrerar ut våra inhemska arter genom att ta deras föda eller växtplats och riskerar att sprida smitta och orsaka ekonomisk skada.
De invasiva främmande arterna har antingen avsiktligt importerats av oss människor eller oavsiktligt som fripassagerare. Det allt varmare klimatet gör det lättare för de oönskade främlingarna att etablera sig här.
– Tidigare har våra långa och kalla vintrar försvårat för nykomlingarna men de kortare vintrarna gör att fler arter kan etablera sig. Det förändrade klimatet gör dessutom att ekosystemen blir stressade och mindre motståndskraftiga att stå emot de främmande arterna, säger Lina Tomasson, nationell samordnare för vattenlevande invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.
Signalkräftan som introducerades i Sverige på 1960-talet och som slagit ut närmare 90 procent av det svenska flodkräftbeståndet är kanske det tydligaste exemplet på vad en främmande art kan ställa till med.
Ny nationell förteckning
Regeringen beslutade nyligen om en nationell förteckning över invasiva främmande arter som inte finns med på EU:s lista, som omfattar 114 arter, och riskerar att orsaka stor skada här.
– Den nationella förteckningen ger oss myndigheter extra verktyg att bekämpa dessa arter, berättar Lina Tomasson.
Med på den svenska listan finns bland annat sjögull, som svenska myndigheter i dag lägger mest pengar på att bekämpa.
– Det är främst på grund av att vi har utvecklat en metod som fungerar. Men det är dyrt och tar lång tid.
Svartmunnad smörbult är en annan art på listan som etablerat sig i stora delar av Östersjön.
– Vi kan aldrig utrota smörbulten i Östersjön, men däremot måste vi göra allt för att förhindra att den vandrar upp i sötvatten.
Vattenpesten är ytterligare en art där kampen i stort redan är förlorad.
– Den är redan så vitt spridd att här handlar det framför allt om att bekämpa den i områden med höga naturvärden eller där den orsakar ekonomisk skada.
Mer pengar i år
Efter fjolårets kraftiga minskning av anslaget för att bekämpa invasiva främmande arter från 50 till 10 miljoner har Havs- och vattenmyndigheten i år 40 miljoner kronor att fördela.
– Det innebär att alla län har råd att ha en person som jobbar med frågan så att det finns en beredskap att agera snabbt om det dyker upp en art som riskerar att ställa till med problem, säger Lina Tomasson.
Vattenlevande arter på den nationella förteckningen
Vattenpest, sjögull, brun dvärgmal, silverruda, muksun, peledsik, marmorkarp, prickig dvärgmal, tio väderfiskar, svartmunnad smörbult, puckellax, knölskallelöja, storhuvad smörbult, amerikansk hummer, apelsinläpp och kinesisk dammussla.Så stoppar du spridningen av invasiva arter
TÖM: Se till att tömma båten, kanoten, kajaken, vattenskotern och all annan utrustning (som fiskehåvar och ankare) på allt kvarvarande vatten, inklusive vatten under durken.
TVÄTTA: Tvätta bort all synlig smuts, lera, växtdelar och smådjur från skrov, utrustning och trailers. Använd gärna varmvatten om möjligt.
TORKA: Låt utrustningen torka helt innan den används i ett nytt vatten. Detta är det säkraste sättet att döda vattenlevande organismer, och det rekommenderas att låta allt lufttorka i minst 48 timmar.
