De har fått mycket kunskap om restaurering av vattendrag, men nu går projektet Rivers of LIFE mot sitt slut. Först väntar dock en stor internationell konferens.
I projektet Rivers of LIFE har Länsstyrelsen i Gävleborg och Länsstyrelsen i Jämtland tillsammans med andra aktörer arbetat med restaurering ibland annat Ljusnan, Voxnan och Gimåns avrinningsområde. Projektet har finansierats med pengar från EU-fonden LIFE och har resulterat i stor kunskapsökning om vattendrag och restaureringar.
– Vi har restaurerat vattendrag som tidigare varit rensade i samband med flottning. Det kan vara vattendrag där det förr har schaktats och sprängts, det har också byggts murar och sidogrenar till vattendragen har stängts av. Det har gjort vattendragen monotona, säger Peter Mathisen, projektledare vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Slutkonferens
Även om projektet inte avslutas helt förrän nästa år genomförs nu en stor slutkonferens med drygt 70 deltagare från olika länder, för att utbyta erfarenheter kring restaurering. Konferensen hålls i Järvsö 15–17 september och innehåller både föredrag och studiebesök.
– Det är väldigt lärorikt att träffa folk från samma bransch. Det är ju olika typer av utmaningar i alla vatten, därför finns det mycket att lära av varandra.
I Gävleborgs län har mycket arbete lagts på att återställa delar i Ljusnan och Voxnan. De har bland annat lagt tillbaka upprensat material som block och sten, men även lagt ut död ved och grus till lekbottnar för att skapa bättre livsmiljöer och för att minska vattnets hastighet. Att säkerställa att vattnet bromsas upp på väg mot större vattendrag är viktigt av flera skäl. Att hålla kvar vatten i landskapet motverkar bland annat torka. Efter kraftiga regn eller snösmältning utjämnas också flödestoppen. På sikt sker i många fall även en reningsprocess när vattnet rinner långsammare och når svämplan och våtmarker.
Många lärdomar
En annan del i projektet har varit att åtgärda problematiska vägtrummor och andra vandringshinder.
– I skogarna finns många gamla övergivna dammar efter flottningen. De stoppar fiskens vandring.
Peter Mathisen berättar att de lärt sig mycket om hur restaurering ska genomföras.
– En viktig lärdom är att ha tålamod, det tar tid att se resultat. En annan viktig del är att ha dialog med markägare och andra intressenter. Utan dialog är risken att få människor emot sig även om de i grunden är positiva till åtgärderna, säger han.
Projektet har pågått sedan 2019. Även om det kommer ta lång tid innan alla effekter av arbetet kan ses finns en del positiva tecken.
– Vi kan ju se hur vattenflöden förändrats och där vi öppnat sidogrenar, där det inte har runnit vatten på kanske 100 år, har nu blivit uppväxtområden för öringsyngel.
Vill fortsätta
Den fortsatta uppföljningen av alla åtgärder kommer att bli en viktig del i den ordinarie miljöövervakningen.
Projektet har även handlat mycket om att sprida kunskap, bland annat har Skogsstyrelsen färdigställt områden för att visa hur skogsägare kan ta hänsyn till vatten på sina marker. Många personer har fått mer kunskap om projektet.
– Vi har haft 2 300 besökare till våra evenemang som riktat sig till skolklasser, nyanlända samt skogsägare.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län söker nu, tillsammans med andra aktörer, finansiering till ett nytt Life-projekt för fortsatta restaureringar.
– Det återstår att se om vi får det beviljat, det har blivit hård konkurrens om dessa pengar i hela EU, säger Peter Mathisen.
LIFE
LIFE är en EU-fond som medfinansierar projekt som påskyndar genomförandet av den europeiska miljö- och klimatlagstiftningen. Det handlar bland annat om skydd och förbättring av miljö, hälsa och av biologisk mångfald.
Källa: Naturvårdsverket
