Acksjöns fiskevårdsområdesförening i Molkom har fått fiskevårdsbidrag från Länsstyrelsen i Värmland vid flera tillfällen. Pengarna har bland annat används för att ta fram fiskevårds- och biotopvårdsplan och för att försöka utrota signalkräftan.

Har ni ett vattenkraftverk eller nåt annat vandringshinder i ert vattenavrinningsområde. Då bör ni undersöka om det finns fiskeavgiftsmedel som ni kan söka för fiskevårdande åtgärder. Fonderade fiskeavgiftsmedel per län mars 2024 (kronor)

Naturskyddsföreningen delar varje år ut mellan 10 och 12 miljoner kronor ur sin miljöfond. Utrivning av uttjänta kraftverksdammar och andra biotopvårdande åtgärder i strömmande vatten är prioriterade projekt.

Nils Ekwall från Tiraholms Fisk bjöd på hemgjorda delikatesser och tipsade om hur man tar vara på det som många anser är ”skräpfisk”, när han besökte Kalmar läns rådslag. Förvånansvärt gott, tyckte rådslagsdeltagarna.

Se hit alla fiskevårdsområdesföreningar: det finns hundratals miljoner kronor i bidrag varje år att söka för fiskevårdande och andra åtgärder i vatten. Och det är inte svårt.

Bogens fiskevårdsområdesförening stärker beståndet av strömstationär öring, så kallad gammaldags bäcköring, i Rolampälven med hjälp av Lova-medel. Stenar och grus läggs tillbaka i det flottledsrensade vattendraget och nya lekbottnar och uppväxtmiljöer anläggs.

Fördelarna är många med att jobba tillsammans, säger Michael Kanold som är ordförande i Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets.

Populationen av mellanskarv fortsätter att växa i Sverige. För första gången sedan 2012 har en rikstäckande inventering genomförts som visar på en kraftig ökning av den häckande populationen under en tioårsperiod.

Landets länsstyrelser får i år 24 miljoner kronor mindre till kalkning än i fjol, vilket är 43 miljoner kronor mindre än vad de anser behövs. Än värre blir det de närmaste åren om neddragningarna fortsätter enligt regeringens budgetprognos. År 2026 kommer i så fall till och med försurade vatten där det finns lax, flodpärlmussla och flodkräfta att bli utan kalkning.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tar tillsammans med övriga nordiska länder fram nya bedömningsgrunder för försurning. Dessa antyder att vi i även kalkar naturligt sura vatten och kan medföra en ytterligare neddragning av kalkningen. HaV vill i framtiden se ett nytt angreppssätt på åtgärder där man väger in hela avrinningsområdet i stället för att åtgärda enstaka miljöproblem för sig.