Bogens fiskevårdsområdesförening stärker beståndet av strömstationär öring, så kallad gammaldags bäcköring, i Rolampälven med hjälp av Lova-medel. Stenar och grus läggs tillbaka i det flottledsrensade vattendraget och nya lekbottnar och uppväxtmiljöer anläggs.

Fördelarna är många med att jobba tillsammans, säger Michael Kanold som är ordförande i Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets.

Populationen av mellanskarv fortsätter att växa i Sverige. För första gången sedan 2012 har en rikstäckande inventering genomförts som visar på en kraftig ökning av den häckande populationen under en tioårsperiod.

Landets länsstyrelser får i år 24 miljoner kronor mindre till kalkning än i fjol, vilket är 43 miljoner kronor mindre än vad de anser behövs. Än värre blir det de närmaste åren om neddragningarna fortsätter enligt regeringens budgetprognos. År 2026 kommer i så fall till och med försurade vatten där det finns lax, flodpärlmussla och flodkräfta att bli utan kalkning.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tar tillsammans med övriga nordiska länder fram nya bedömningsgrunder för försurning. Dessa antyder att vi i även kalkar naturligt sura vatten och kan medföra en ytterligare neddragning av kalkningen. HaV vill i framtiden se ett nytt angreppssätt på åtgärder där man väger in hela avrinningsområdet i stället för att åtgärda enstaka miljöproblem för sig.

Först sköt regeringen fram omprövningen av vattenkraftens miljövillkor ett helt år. Sedan har man i ytterligare två omgångar skjutit fram omstarten med två månader i taget till 1 juni. Men risken är överhängande att regeringen väljer att förlänga pausen ytterligare. 

Vänneåns fiskevårdsområdesförening tillämpar sedan länge kontrollavgiften för att stävja överträdelser av föreningens regler. Alla fiskevårdsområdesföreningar borde göra det anser föreningens ordförande Martin Ahlström. – Det är ett utmärkt och nödvändigt verktyg för att se till att regler efterföljs, säger han.

Den uppdaterade förvaltningsplanen för skarv kan göra det lättare att bevilja och få skyddsjakt på skarv. I planen slås fast att skarven kan orsaka stor skada på lokala fiskbestånd.

Finjasjöns fiskevårdsförening i Hässleholms kommun i Skåne har beslutat att förbjuda fiske med livegivare i Finjasjön. Användning av livegivare anses orsaka för stora skador på sjöns större fiskar. Flera andra föreningar är på väg att följa efter

Hässleholms kommun bedriver sedan många år så kallat reduktions- eller vårdfiske efter vitfisk för att få Finjasjön i god ekologisk status med god vattenkvalitet samt minska riskerna för algblomningar sommartid. Mellan 50 och 70 ton vitfisk landas varje år.