Många av vattendragen i Gullspångsälven är klassade som ”Kraftigt modifierade vatten” vilket innebär att det inte finns krav på att uppnå ”God ekologisk status”. Å andra sidan är flera av dessa vattendrag också Natura 2000-områden och Sverige är skyldigt att uppnå bevarandemålen i dessa områden.
Vattendelegationen för Västerhavets vattendistrikt beslutade hösten 2023 om nya miljökvalitetsnormer för prövningsområdet Gullspångsälven nedre, vilka trädde i kraft den 8 januari i år. I prövningsområdet klassas nio av vattnen som ”Kraftigt modifierade vattenförekomster” på grund av vattenkraftverken, vilket innebär att det inte går att ställa krav på att ”God ekologisk status” ska uppnås i dessa vatten. Istället ska ”God ekologisk potential” uppnås senast år 2033.
Hållbara populationer
Det innebär enligt normen att: ”vandringsbenägna och övrigt förekommande arter ska kunna röra sig fritt till, från och inom vattenförekomsten samt till eventuella biflöden och ha tillräcklig tillgång på lek- och uppväxtplatser. Långsiktigt hållbara populationer av vandringsbenägna och övrigt förekommande arter ska säkerställas. Dessutom ska ett tillräckligt vattenflöde finnas för att upprätthålla grundläggande ekologiska funktioner i naturfåran för att möjliggöra upp- och nedströms vandring för vandringsbenägna arter.”
Samtidigt ingår flera av dessa vatten i Natura 2000-områden som är skyddade enligt annan EU-lagstiftning och där bevarandemålen för området SKA uppnås. Ett särskilt krav enligt Natura 2000 är att ” ett livskraftigt och långsiktigt hållbart bestånd av Gullspångslax behöver säkras, genom minst 800 lekfiskar”.
Natura 2000 ställer också krav på ett ökat ekologiskt basflöde i forsarna vid Gullspångs kraftverk samt att lekhabitaten för laxen behöver öka till minst 8,4 hektar.
Natura 2000 gäller, punkt slut
Annika Ekvall är vattenvårdsdirektör för Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, som beslutar om miljökvalitetsnormerna för Gullspångsälven nedre.
– Egentligen är det oerhört svårt att ens bedriva elproduktion och vattenkraft i ett Natura 2000-område, och våra normer innehåller de krav som behövs för att bevarandemålen i Natura 2000-området ska kunna uppnås. Men visst blir det en grannlaga uppgift både för de som ska ansöka och de som ska döma, säger Annika Ekvall och fortsätter.
– Vattenförvaltningsförordningen säger att strängaste kravet ska gälla vid en prövning. Om ett Natura 2000-mål innebär någon sorts oacceptabel påverkan på elproduktionen får det vara så – Natura 2000 gäller, punkt slut. Det enda som kan ändra på det är om regeringen skulle säga att kraven i ett Natura 2000-område inte behöver uppnås.
Vattenmyndigheterna har fått kritik från bland andra Svenska Kraftnät för att man inte i tillräcklig utsträckning vägt in vattenkraftens samtliga nyttor i miljökvalitetsnormerna
– I de nya normerna för Gullspångsälven nedre har vi vägt in vattenkraftens nyttor som elproduktion och reglerförmåga och det är därför som flera vattenförekomster nu klassats som kraftigt modifierade.
Utveckla modeller
Svenska Kraftnät och Energimyndigheten har nu fått uppdrag att ta fram utvecklade modeller för vattenkraftens övriga nyttor som ska ligga till grund för normsättningen framöver.
– De behöver i princip hela 2024 på sig för att ta fram nya modeller. Om det kommer fram något som påverkar normsättningen kan vi kanske ha nya miljökvalitetsnormer framme i slutet av 2025, säger Annika Ekvall.
Innebär det att det är en fördel för verksamhetsutövarna att ligga senare i processen, att ni hinner väga in fler nyttor?
– Det är klart att normerna blir bättre och bättre ju längre vi får jobba med dem. Men vi måste hålla två tankar i huvudet samtidigt. Den biologiska mångfalden är en överlevnadsfråga. Det är viktigt vad som händer under vattenytan, och det finns andra sätt att skapa el, säger Annika Ekvall.