Den uppdaterade förvaltningsplanen för skarv kan göra det lättare att bevilja och få skyddsjakt på skarv. I planen slås fast att skarven kan orsaka stor skada på lokala fiskbestånd.
I den gamla förvaltningsplanen var fokus mycket inriktat på att skydda fiskeredskap från påhälsning av skarv. I den nya planen betonas i ökad utsträckning påverkan på fisk som resurs.
Martin Karlsson är utredare på Havs- och vattenmyndighetens enhet för fiskereglering. Han tar bland annat fram fredningsområden för fisk utmed Sveriges kuster.
– Med ett fredningsområde reglerar vi ju människans tillgång till fiskresursen för att skydda bestånden men samtidigt stänger vi inte ute skarv och säl. Det gör att mitt arbete blir ganska fruktlöst i vissa fall, säger han.
Betydande påverkan
En ny kunskapssammanställning visar nämligen att skarven kan ha betydande påverkan på lokala bestånd i viktiga lekområden utmed kusten och i mindre vattendrag där fisken ofta står tätt. Det är viktigt att det nu är fastslaget och erkänt i den reviderade planen, anser Martin Karlsson.
– Sedan kan det skilja sig från område till område och mellan olika arter. Abborre, öring, gädda och gös, naturligtvis ål och lokala bestånd av torsk är särskilt utsatta. Många bestånd har redan dålig status och predationen blir därför särskilt betydelsefull i sådana områden där i princip varje individ är av stort värde.
Kustnära studier i Östersjön har exempelvis visat att i särskilt fredade områden med redan svaga bestånd av abborre, gös och gädda har de initialt positiva effekterna av fredningen avtagit i takt med att storskarv, men även gråsäl ökat i områdena.
Ett av målen i planen är därför att minimera predation från skarv i områden av särskild vikt för fiskbeståndens bevarande, till exempel fredningsområden.
Bättre underlag
Förvaltningsplanen ska i första hand fungera som vägledning för länsstyrelserna i deras förvaltnings- och jaktbeslut. Christine Aminoff är handläggare på Naturvårdsverket. Hon vågar inte säga att det blir lättare att få tillstånd till skyddsjakt med den uppdaterade planen.
– Nej det kan jag inte eftersom det är länsstyrelserna som fattar sådana beslut. Däremot finns det nu en del nya underlag som kan göra det lättare att ta beslut, säger hon.
Både hon och Martin Karlsson hoppas att länsstyrelserna nu ska ta fram regionala förvaltningsplaner för skarv och känsliga fiskbestånd. Dessutom efterlyser de mer samverkan över länsgränserna samt att effekter av skyddsjakt och skrämselåtgärder följs upp.