Testeboån i Gästrikland är nu i fokus för åtgärder för att skapa fria vandringsvägar och återskapa åns ursprungliga ekologiska funktioner och skyddsvärda livsmiljöer. Havs- och vattenmyndigheten stöttar arbetet.
Testeboån mynnar i havet i inre fjärden i Gävle. Det finns både forssträckor och mera lugnflytande områden i ån, samt svämpåverkade naturtyper och mycket lövträd som utgör värdefulla habitat för flera sällsynta och hotade arter. Totalt har hela 26 fiskarter påträffats, varav flodnejonöga är en av de mer exklusiva vattenlevande arterna. Havsforskningsrådet ICES klassar Testeboån som ”vildlaxälv” med självreproducerande laxbestånd.
– Utter, flodkräfta och flodpärlmussla är andra exempel på känsliga och ovanliga arter som lever i ån. Syftet är att låta naturens egna processer ta plats igen, så att växter, djur och vatten tillsammans kan forma ett levande landskap säger Erica Persson, enhetschef på Länsstyrelsen Gävleborg och engagerad i arbetet med Testeboån.
Stora naturvärden
Havsforskningsrådet ICES har klassat Testeboån som ”vildlaxälv” med självreproducerande vildlaxbestånd. I Testeboån finns också stora kvillområden (vattendrag med förgreningar), vilka gynnar den biologiska mångfalden.
– Det handlar alltså om en å med stora naturvärden, men många av dem har gått förlorade genom åren. Forna tiders timmerflottning har påverkat negativt liksom byggandet av kraftverksdammar, säger Christina Lindhagen, utredare vid HaV som stöttar arbetet ekonomiskt.
Vandra obehindrat
Nu och flera år framåt ska Testeboån restaureras och få nytt liv. Erica Persson berättar att projektets vision är fri konnektivitet i hela Testeboåns huvudavrinningsområde. Det betyder att fiskar ska kunna vandra obehindrat mellan de olika vattendragen. Den nationella omprövningen av vattenkraften (NAP) har betydelse för ån, som ligger först i processen. I Testeboåns huvudavrinningsområde ingår totalt tio NAP-anläggningar.
– För två reglerdammar finns det redan nu domslut på fullständig utrivning. Ytterligare en kraftverksdamm kommer troligen på sökandens begäran att rivas ut. För den samt övriga fem kraftverksdammar och två reglerdammar pågår NAP-processen fortfarande, säger Erica Persson.
Effekter syns
En hel del åtgärder har redan genomförts i området. 2024 återskapades till exempel fri konnektivitet mellan sjön Timsen och Timsån genom fullständig utrivning av Timsendammen. Med utrivningen återskapades cirka en hektar strandzon och översvämningsytor samt 238 meter strömmande vattendrag.
Utöver detta återfick Enrisbäcken sin naturliga fåra genom igenläggning av grävd kanal. Före åtgärden fanns vandringshinder på grund av två felaktigt lagda trummor i kanalen. Efter åtgärd har 11 hektar våtmark och 2,4 kilometer vattendragssträcka återskapats i bäcken. Erica Persson förklarar att man redan nu kan se effekter av åtgärderna:
– Vi har återskapat en mer naturlig hydrologi, vilket har bidragit till att den vattenhushållande förmågan i Kölsjöåns avrinningsområde har förbättrats. Åtgärden buffrar stora mängder vatten under naturliga högflödesförhållanden.
Sammanlänkade vattendrag
Och de framtida åtgärderna hoppas Erica Persson mycket på. När de är avklarade kommer runt 30 mil vattendrag att vara sammanlänkande – utan vandringshinder. Det väntas ge en rad effekter. Några exempel:
• En mer naturlig vattenbalans samt återskapande av svämytor och våtmarker i anslutning till åtgärderna
• Fria vandringsvägar och spridningskorridorer för vattenanknuten fauna
• Återskapande av kilometerlånga strömsträckor som i sin tur bedöms ge ökad syresättning och minskad uppvärmning
• Habitat för strömlevande organismer, som får möjlighet att söka skydd, föda, lekområden beroende på årstid.
• Ökad möjlighet till fröspridning
• Möjlighet till cirka 70 hektar reproduktionsområde för laxartad fisk samt flodpärlmussla uppströms Oslättsfors.
Länsöverskridande projekt
Erica Persson berättar att man också till hösten ska ansöka hos EU om att få pengar till ett länsöverskridande restaureringsprojekt (Rheo for LIFE) tillsammans med fyra andra länsstyrelser. I ansökan ingår endast den nedre delen av Testeboån då denna del är den enda som är Natura 2000-klassad. Övriga delar av avrinningsområdet ska restaureras med andra medel under kommande år.
– Målet är att stora delar av avrinningsområdet ska vara restaurerat och fritt från vandringshinder år 2030.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten