Kristinebergs forkningsstation i Bohuslän har placerat ut två kameror på botten av fjorden som direktsänder vad som händer under ytan dygnet runt. Som Den stora älgvandringen – fast i vattnet.

Stiftelsen Baltic Waters undersöker i projektet Industritrålarnas effekt på kustekosystemen om gråsäl och storskarv rör sig närmare kusten på grund av minskad tillgång på strömming ute till havs, varför och hur deras närvaro påverkar kustekosystemen. De första analyserna tyder på att det kan vara så.

Mängden ål som lämnar den svenska Västkusten för att leka i Sargassohavet har ökat påtagligt sedan ålfisket stoppades 2012. Det visar en ny studie från SLU som för första gången utvärderar effekterna av fiskestoppet.

I Storsjön i Jämtland släpps just nu ut 500 odlade regnbågar märkta med sändare. Det handlar om ett forskningsprojekt där syftet är att ta reda på hur regnbågar interagerar med inhemska arter, eftersom det är vanligt att regnbågar rymmer från odlingar.

Det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Det visar en ny studie. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den här nya kunskapen kan användas för en fortsatt hållbar förvaltning av arten, och för att se om siklöjans lekplats påverkar kvaliteten på löjrommen.

Provfiskefångsterna av sik och mört ökar i Holmöarna och Kvädöfjärden. I Kvädöfjärden och Torhamn ökar även fångsterna av strömming. Samtidigt minskar fångsterna av gädda i samma områden längs Egentliga Östersjöns kust.

Som en följd av vattenkraftutbyggnaden under 1900-talet försvann vildlaxpopulationerna i flertalet norrländska älvar. Förlusten av laxen medförde även att kulturer kring laxfisket som gav lokal utveckling och gemenskap gick förlorade.

Halterna av PFAS i fisk har minskat i Vänern, Vättern och Mälaren sedan början av 2000-talet. Det visar en rapport från Naturhistoriska riksmuseet som utfördes på uppdrag av de tre sjöarnas vattenvårdsförbund.

Ålar möter många hinder på sin vandring mot Sargassohavet. Ett sätt att hjälpa dem är att fånga och transportera dem förbi vattenkraftverk. Men även nära kusten finns faror, inte minst i Östersjön. Ett nytt projekt undersöker därför om en genväg västerut kan öka ålens chanser att överleva.

Kan fler händer i vattnet ge bättre kunskap om hur fisken mår? Nu testar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) en ny metod för att samla in data längs den svenska Östersjökusten.