Den kraftiga minskningen av fiskbestånden i Stockholms skärgård kan inte skyllas på sälar, skarvar eller spigg. Det är myndigheternas misslyckande med att begränsa alltmer tekniskt avancerade fiskemetoder till hållbara nivåer som är den främsta orsaken, konstaterar två forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum..

Kräftpest och invasiva arter hotar sötvattenskräftor i stora delar av Europa. I en omfattande studie har över 40 forskare från 13 europeiska länder jämfört olika eDNA-metoder och visar att de kan förbättra övervakningen, men att val av metod spelar stor roll för hur tillförlitliga resultaten blir.

Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsinitiativ vid Göteborgs universitet har beviljats initieringsmedel för att undersöka om lokal gastronomi och kulinariskt kulturarv kan spela en roll i arbetet med att rädda den akut hotade europeiska ålen.

Vintern 1995/96 bottenfrös flera åar och älvar utmed Norrlandskusten vilket gjorde att öringens ägg dog och en hel årskull slogs ut. Forskare på SLU har tittat på hur arten klarade denna extrema väderhändelse. Och öringpopulationerna lyckades faktiskt återhämta sig på bara några år.

Forskare vid SLU har med hjälp av så kallat spöprovfiske och återfångster lyckats räkna ut hur många gäddor det fanns i en vik vid ett givet tillfälle under lekperioden. Forskningen visar också att fångsterna av gädda minskade kraftigt när det fanns gråsäl i området. Gäddorna blev då försiktigare.

Kristinebergs forkningsstation i Bohuslän har placerat ut två kameror på botten av fjorden som direktsänder vad som händer under ytan dygnet runt. Som Den stora älgvandringen – fast i vattnet.

Stiftelsen Baltic Waters undersöker i projektet Industritrålarnas effekt på kustekosystemen om gråsäl och storskarv rör sig närmare kusten på grund av minskad tillgång på strömming ute till havs, varför och hur deras närvaro påverkar kustekosystemen. De första analyserna tyder på att det kan vara så.

Mängden ål som lämnar den svenska Västkusten för att leka i Sargassohavet har ökat påtagligt sedan ålfisket stoppades 2012. Det visar en ny studie från SLU som för första gången utvärderar effekterna av fiskestoppet.

I Storsjön i Jämtland släpps just nu ut 500 odlade regnbågar märkta med sändare. Det handlar om ett forskningsprojekt där syftet är att ta reda på hur regnbågar interagerar med inhemska arter, eftersom det är vanligt att regnbågar rymmer från odlingar.

Det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Det visar en ny studie. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den här nya kunskapen kan användas för en fortsatt hållbar förvaltning av arten, och för att se om siklöjans lekplats påverkar kvaliteten på löjrommen.