Våra Fiskevatten har ställt sju viktiga fiskerelaterade frågor till de åtta riksdagspartierna. Vi publicerar de närmsta dagarna de fullständiga frågorna och svaren här.
Miljöpartiets svar:
1.Hur ser ni på äganderätten för landets fiskerättsägare?
För det första är det otroligt allvarligt att miljöstatusen i våra vatten på många håll är så dålig så att fisket äventyras, det är också en grundläggande äganderättsfråga. Miljöanpassningen av vattenkraften måste exempelvis ta fart, men regeringen har tyvärr gått åt motsatt håll. Det är också problematiskt att det finns oklarheter i många frågor kopplade till ansvarsfördelningen mellan staten och fiskerättsägare, fiskerätt och äganderätten, och inom staten. Också i systemen för sanktioner, tillsyn och kontroll finns stora brister. Sammantaget saknas en heltäckande och långsiktigt uthållig förvaltningsmodell för Sveriges fiskevatten och fiskevården, vilket har skapat osäkerhet, ineffektivitet och i slutänden äventyras långsiktigt uthålliga fiskbestånd. Vi vill gå vidare med förslagen i utredningen En moderniserad fiskelag, men noterar att Sveriges Fiskevattenägareförbund inte beretts möjlighet att delta i utredningens expertgrupp, och att man inte håller med utredningen i ett antal frågor. Det gör det extra viktigt att ha dialog i den fortsatta beredningen och beakta förbundets remissyttrande.
2.Fiske utan lov (tex att fiska utan att köpa fiskekort) verkar öka och de flesta utredningar om misstänkta fiskebrott läggs ned och leder inte till åtal och dom. Vad vill ni göra för att lagstiftningen ska följas?
Brott mot fiskelagen behöver prioriteras högre av rättsväsendet, och det behövs en större enhetlighet inom sanktionssystemet, som i dagsläget är splittrat och saknar tillräckliga resurser. Det behövs mer resurser för tillsyn och kontroll för att upptäcka olovligt fiske, och starkare sanktioner så att brott mot lagen blir kännbart. Vi vill även i denna del gå vidare med förslagen i utredningen En moderniserad fiskelag, och ser även behov av att ytterligare se över om sanktionsnivåer behöver skärpas ytterligare.
3.Hur ser ni på omprövningen av vattenkraftens miljövillkor?
Vi vill förbättra förutsättningarna för att hänsyn ska tas till naturmiljön i den nationella omprövningsprocessen av vattenkraften (NAP) och se till så att arbetet med miljöanpassning tar fart. Det är också viktigt att brist på resurser inte utgör ett tak för de miljöåtgärder som krävs, vattenkraftens miljöfond måste avsätta tillräckliga resurser. Regeringen har beslutat om regelförändringar som har försvagat naturskyddet och sänkt kraven på miljöanpassning, genom att låta elsystemets behov väga tyngre i omprövningarna. Vi vill backa tillbaka regeringens försämringar och återställa balansen mellan elsystemets behov och miljökraven. I vår budget satsar vi även 50 milj/år på att stärka upp domstolarna.
4.Anser ni att det behövs förändring i dagens lagstiftning för att stärka hotade arter som till exempel ål och lax som har problem att återetablera sig på grund av vattenkraften?
Ja, vi vill som sagt backa tillbaka de försämringar i regelverket för miljöanpassning av vattenkraften (NAP) som regeringen genomfört under mandatperioden, för att skyddet för hotade arter ska stärkas. Vi ser också behov av förändringar i regelverket för fördelning av svenska fiskekvoter så att storskalig industritrålning stoppas. Det behövs även ett stopp för industritrålning på EU-nivå. Det behövs för att skydda strömmingen och arter som är beroende av strömmingsbestånden, som till exempel lax.
5.Vid kusterna och de stora sjöarna är det sedan 1986 fritt handredskapsfiske. Staten har i dag inte resurser att förvalta det fria fisket. Hur ställer ni er till Sveriges Fiskevattenägareförbunds förvaltningsförslag för kusten och de stora sjöarna som bland annat baserar sig på att en nationell fiskevårdsavgift för de som utnyttjar det fria handredskapsfisket införs, en avgift som sedan ska användas för att bedriva fiskevård och förvaltning?
Förslaget har framförts i olika former av både utredningar och myndigheter. I dagsläget saknas det dock beredningsunderlag för att ta ställning till om en nationell fiskevårdsavgift är en bra och praktiskt genomförbar modell. Det finns en rad frågor som skulle behöva belysas närmare; bland annat är ansvarsfördelningen mellan staten och fiskerättshavare i enskilda vatten oklar och utelämnades av den senaste utredningen om frågorna (En moderniserad fiskelag SOU 2025:89). Remissvaren till utredningen visar att det kan finnas en hel del aspekter relaterade till det praktiska genomförandet av en eventuell fiskevårdsavgift, som behöver genomlysas ordentligt.
6.Hur ser ni på en ökad jakt av säl och skarv för att rädda känsliga och decimerade fiskbestånd?
Det är mänsklig påverkan som ligger bakom den dramatiska nedgången av fiskbestånden, inte säl och skarv. I Östersjön handlar det om den storskaliga industritrålningen som tar ut enorma mängder strömming och rubbar hela ekosystemet, men även om t.ex. övergödningen. Att stoppa industritrålningen och sätta in kraftfulla åtgärder mot övergödningen är därför helt centralt för att komma till rätta med problemen. Det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för att ökad jakt på säl och skarv rent generellt kan rädda utarmade fiskbestånd. För skarv kan andra åtgärder än jakt vara bättre, eller skyddsjakt kombinerat med t.ex. oljering. Som sista alternativ kan skyddsjakt behövas lokalt – med utgångspunkt i lokala förhållanden, klara avgränsningar, tydlig uppföljning och med tex länsstyrelsen som huvudman.
7.Behöver det storskaliga industritrålfisket i Östersjön begränsas och i så fall på vilket sätt?
Ja, vi vill se ett stopp för den storskaliga industritrålningen i Östersjön. Det behövs en ny förvaltningsmodell för Östersjön, där målet inte är som idag; att maximera uttaget av fisk, utan i stället att fiskbestånden snabbt ska återhämta sig och hela ekosystemet återfå sin livskraft. Det kräver en ny modell för vetenskaplig rådgivning, som bättre tar hänsyn till osäkerheter och den ökande pressen som klimatförändringarna utgör, och som utgår från hela ekosystemet, inte bara en art i taget. Vi vill se en långsiktig, lagligt bindande återhämtningsplan för Östersjön på EU-nivå som säkrar att inget överfiske sker.
Övriga partiers svar
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Liberalerna
Moderaterna publiceras 28 augusti
Socialdemokraterna publiceras 31 augusti
Sverigedemokraterna publiceras 1 september
Vänsterpartiet publiceras 2 september
