Våra Fiskevatten har ställt sju viktiga fiskerelaterade frågor till de åtta riksdagspartierna. Vi publicerar de närmsta dagarna de fullständiga frågorna och svaren här.
Socialdemokraternas svar:
1. Hur ser ni på äganderätten för landets fiskerättsägare?
Fiskerätter är ett viktigt sätt att bevara fiskebestånd i sjöar och vattendrag, särskilt i tätbefolkade områden. För de nationella kvoterna finns möjligheter att överlåta kvoter vilket leder till snedvridningar. Stora delar av de kvoter som tilldelas det småskaliga kustnära fisket omfördelas till det stora industriella fisket. Vi vill se över hur vi kan förbättra det nationella kvotsystemet genom att fördela kvoterna mer rättvist och försvåra för att dessa ska säljas vidare.
2. Fiske utan lov (tex att fiska utan att köpa fiskekort) verkar öka och de flesta utredningar om misstänkta fiskebrott läggs ned och leder inte till åtal och dom. Vad vill ni göra för att lagstiftningen ska följas?
Det är mycket beklagligt när människor inte respekterar det regler som gäller för fiske, det försvårar kontrollen av fisket och kan på sikt leda till minskade fiskebestånd. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrapportering. Dessutom vill vi komma åt fusket genom att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten.
3. Hur ser ni på omprövningen av vattenkraftens miljövillkor?
Svar: Vattenkraften spelar en avgörande roll för Sveriges energiförsörjning men det behövs åtgärder för att minska dessa negativa konsekvenser för vattenlivet. Vi vill agera för fler vandringsvägar för fiskar vid sidan av dammar och vattenkraftverk. Där det finns ett behov och är genomförbart bör vandringsvägar möjliggöras så att vi kan säkra både biologisk mångfald och livsmiljöer. Eftersom de lokala förutsättningarna ser väldigt olika ut behöver en bedömning göras från fall till fall. Samtidigt är det viktigt att Sverige fortsatt har tillgång till reglerbar och stabil vattenkraft som är central för elförsörjning, klimatomställning och arbetstillfällen.
4. Anser ni att det behövs förändring i dagens lagstiftning för att stärka hotade arter som till exempel ål och lax som har problem att återetablera sig på grund av vattenkraften?
Vi vill se fler vandringsvägar vid sidan av dammar och vattenkraftverk. Vattenkraftsbranschen har avsatt medel i sin miljöfond för den här typen av åtgärder
5. Vid kusterna och de stora sjöarna är det sedan 1986 fritt handredskapsfiske. Staten har i dag inte resurser att förvalta det fria fisket. Hur ställer ni er till Sveriges Fiskevattenägareförbunds förvaltningsförslag för kusten och de stora sjöarna som bland annat baserar sig på att en nationell fiskevårdsavgift för de som utnyttjar det fria handredskapsfisket införs, en avgift som sedan ska användas för att bedriva fiskevård och förvaltning?
Sverige har mycket kust och många stora sjöar vilket skulle göra den typen av förvaltning mycket svår. Det stora hotet mot fiskbeståndet kommer från det storskaliga industrifisket. Därför har vi under lång tid drivit på för att stoppa det storskaliga industrifisket för sill, strömming, torsk och andra svaga bestånd, till förmån för det småskaliga kustnära fisket. Vi vill också flytta ut trålgränsen permanent och ser möjligheter att stimulera mer miljövänliga fiskeredskap. Vi vill öka och skärpa kontrollerna av fiskfångster.
6. Hur ser ni på en ökad jakt av säl och skarv för att rädda känsliga och decimerade fiskbestånd?
Skarvens snabba tillväxt i Sverige och Europa utgör en stor utmaning för fiskesektorn och vi behöver kraftigt begränsa antalet skarvar. Vi vill införa licensjakt på skarv i hela landet och överväga oljering av skarvägg för att minska skarvbeståndet.
En ekosystembaserad förvaltning för säl och gäss är också nödvändigt för att möjliggöra återhämtning av fiskebestånden. Vi anser att licensjakt är ett viktigt verktyg. Vi vill också att EU:s förbud mot handel med sälprodukter ska upphävas för att säkerställa en etisk förvaltning där sälkropparna tas omhand efter jakt. Det skulle också skapa incitament för jägarna som bättre kan dra nytta av sälen genom handel med sälprodukterna.
7. Behöver det storskaliga industritrålfisket i Östersjön begränsas och i så fall på vilket sätt?
Vi har under lång tid drivit på för att stoppa det storskaliga industrifisket för sill, strömming, torsk och andra svaga bestånd, till förmån för det småskaliga kustnära fisket. Vi vill också flytta ut trålgränsen permanent och ser möjligheter att stimulera mer miljövänliga fiskeredskap. Vi vill öka och skärpa kontrollerna av fiskfångster. Vi vill även agera för att gynna det kustnära småskaliga fisket för humankonsumtion.
Vi socialdemokrater har därutöver länge arbetat för att skydda känsliga områden från bottentrålning. Tyvärr är det förbud som regeringen har infört begränsat till skyddade områden innanför trålgränsen och öppnar dessutom upp för omfattande undantag. För att på riktigt skydda våra fiskbestånd anser vi att regeringen omedelbart behöver inleda förhandlingar med andra berörda länder inom EU för att även förbjuda bottentrålning i känsliga områden utanför trålgränsen. Vi anser också att möjligheterna till undantag bör begränsas till särskilda fall så att inte syftet med förbudet urvattnas.
Övriga partiers svar
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Liberalerna
Miljöpartiet
Moderaterna
Sverigedemokraterna publiceras 1 september
Vänsterpartiet publiceras 2 september
