Förvaltningsrätten i Växjö går på Länsstyrelsens linje och ger Möckelns fiskevårdsområdesförening rätt att begränsa fisket med nät och bottengarn av fiskevårdande skäl.

Kristinebergs forkningsstation i Bohuslän har placerat ut två kameror på botten av fjorden som direktsänder vad som händer under ytan dygnet runt. Som Den stora älgvandringen – fast i vattnet.

Stiftelsen Baltic Waters undersöker i projektet Industritrålarnas effekt på kustekosystemen om gråsäl och storskarv rör sig närmare kusten på grund av minskad tillgång på strömming ute till havs, varför och hur deras närvaro påverkar kustekosystemen. De första analyserna tyder på att det kan vara så.

Sill, lax, öring och blåmussla är nya på SLU:s lista över rödlistade arter. Rödlistan visar att det går dåligt för många fiskar, varav flera är omtyckta matfiskar, och en mer hållbar fångstförvaltning tillsammans med andra miljöåtgärder behövs för att förbättra situationen.

Skogsägare är dåliga på att lämna kantzoner med träd vid vatten som miljöhänsyn vid avverkning. Vid var tredje avverkning saknas kantzoner visar en studie av Skogsstyrelsen. Träd utmed vattendragen har flera viktiga funktioner.

För närvarande pågår en debatt i sociala medier om vilket fiske som är sämst för fisken. Om det är nätfisket eller om det är detså kallade Catch and release-fisket (C&R/återutsläppsfiske).

Mycket tyder på att det olovliga fisket ökar och blir grövre. Men många fiskevårdsområdesföreningar och fiskeklubbar har slutat anmäla och löser själva frågan på annat sätt, eftersom de flesta polisutredningar läggs ned och få fall leder till åtal och fällande dom. – Att bygga en relation med polisen och underlätta deras utredningsarbete är enda sättet att få dem att prioritera dessa ärenden, anser David Solstorm, fiskekonsulent i Jönköpings län med 20 års erfarenhet av tillsynsfrågor.

Urban Henriksen, ordförande i Hubo-Långsjöns fiskevårdsområdesförening, är så trött och besviken på polisens bristande hantering av fiskebrott att han upprepade gånger JO-anmält dem för tjänstefel.

Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheterna behöver ta ett större ansvar och hjälpa fiskevårdsföreningar och fiskeklubbar med ärenden och svårigheter gällande tillsyn när det fallerar som det gör nu, anser Hanna Öberg, ordförande i Grycksbo fiskeklubb.

Hur organiserar man en bra fisketillsyn? Det beror förstås på vilken typ av vatten som förvaltas, av vem och hur stort det är.

Som kommunlimnolog och vattensamordnare i Bollnäs kommun är Tommy Vestersund en aktiv ambassadör för fiske- och vattenvården i hela länet.

Södertälje kommun har valt att behandla några av sina sjöar som är övergödda på grund av stor internbelastning, genom fosforfällning med aluminium för att binda den överflödiga fosforn. – Vi har fått väldigt fina resultat i sjön Uttran med påtagligt lägre fosforhalter, bättre siktdjup och mer bottenvegetation. Vi behandlar nu även Stora Måsnaren med samma metod, berättar Hugo Davegårdh, vattenstrateg i kommunen.

Nimmerns fiskevårdsområdesförening i Kinda kommun i Östergötland har länge kämpat för att minska övergödningen i sjön. Flera fosforfällor och upprepat reduktionsfiske har inte hjälpt. Mycket tyder nu på att sjön behöver behandlas med fosforfällning för att stoppa internbelastningen.

Bollnäs kommun renar sina sjöar som är övergödda på grund av för hög internbelastning med hjälp av så kallad skonsam muddring.

Kronobergs länsförbund bjöd tillsammans med Fiskevattenägarnas riksförbund nyligen in medlemmarna till en utbildnings- och inspirationsdag för att höja kunskapsnivån i fiskevårdsområdesföreningarna.

Den omfattande fiskdöden i Bölarpsån i Laholms kommun i somras är fortfarande ett mysterium. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har inte hittat någon förklaring och polisen har nu lagt ned utredningen, enligt SVT Halland.

Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets har tagit fram en fiskevårdsplan som omfattar hela Upperudsälvens avrinningsområde. Den innehåller en verktygslåda för hela området med råd hur föreningarna kan återställa vattendragen och hur de ska arbeta för att hålla fisketurismen på lagom nivå. Dessutom har man undersökt hur genetiken från den ursprungliga Upperudsöringen har utvecklats.

Regeringen ändrade villkoren för vattenkraftens miljöprövning i våras. Det får direkt genomslag i Ljungan. Kraftverksägarna vill nu att prövningarna ska genomföras med nya miljökvalitetsnormer som prioriterar kraftproduktionen i förhållande till miljöanpassningar.

1 juli lämnade Statkraft och övriga kraftverksägare i Ljungan in sina ansökningar till Mark- och miljödomstolen.

Jämnare vattenflöde och en fiskväg förbi Viforsen är prioriterade önskemål från fiskerättsägarna i nedre Ljungan.

Nyköpingsån ska bli en levande å för fisken, turismen och friluftslivet. Nyköpings kommun har i den nationella omprövningen ansökt om att få riva ut flera dammar och bygga ett omlöp och en yngelavledare förbi det enda kvarvarande kraftverket.

Fråga: På vårt senaste styrelsemöte lyftes frågan om att veta mer om växterna i våra sjöar. Flera personer nämner att växterna minskat i den större sjön men i den lilla sjön intill har vassen brett ut sig. Vad är en växtinventering bra för och hur görs en sådan? /

Fiskevårdsområdesföreningarnas fiskekortpriser är fortfarande låga. Det visar förbundets uppföljning av årets fiskekortpriser. Genomsnittspriset på ett dagkort är 80 kronor.

Östersjöcentrums forskare och policyanalytiker är skarpt kritiska till den nya ålförvaltningsplan som nyligen presenterades, där yrkesfiske på lekvandrande ål får fortsätta i strid med den vetenskapliga rådgivningen.

När vattnet åter fick rinna fritt i Stockån dröjde det inte länge innan livet återvände. Laxen har hittat hem till Okome – och leker nu på sträckor som varit stängda i generationer.

Cesiumhalterna i fisk fortsätter att sjunka och är på de flesta håll långt under gränsvärdena. Vissa sjöar runt Gävle och nordväst om Örnsköldsvik har dock fortfarande höga värden. Strålsäkerhetsmyndigheten hoppas nu på att få in fler fiskar innan mätningarna avslutas den sista november.

Fler och fler anser att EU:s ministerråds beslut om strömmingskvoterna i Bottenhavet och Bottenviken är olagligt höga. Det skriver sajten Deep Sea Reporter.

Havs- och vattenmyndigheten fördelar ytterligare 18 miljoner kronor till länsstyrelserna för bland annat kalkning, skydd av värdefulla områden och restaurering av sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket föreslår en rad förändringar i förvaltningen av säl och skarv för att lättare kunna begränsa populationerna där det finns behov. Skyddsjakten på skarv ska utökas och länsstyrelserna ska få rätt att fatta beslut om skyddsjakt på säl.

Vill du förbättra havs- och vattenmiljöer? Då finns det flera ekonomiska bidrag att söka. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hjälper dig genom att samla de bidrag myndigheten känner till i en sökbar tabell.

Hur samverkar Lantmäteriet med Länsstyrelserna när det gäller förrättningar vid fiskevårdsområden? Frågan kan tyckas byråkratisk, men är viktig att lyfta inte minst eftersom fiskerättens värde, förvaltning och framtid påverkas direkt av dessa processer.

Vid Oppeby kvarn i Ydre har ett över hundra år gammalt vandringshinder nu åtgärdats. Med en ny 170 meter lång fiskväg öppnas Bulsjöån upp för öring och andra arter – totalt 2,5 mil fri vandringsväg mellan Sommen och Lägernsjöarna.

Mängden ål som lämnar den svenska Västkusten för att leka i Sargassohavet har ökat påtagligt sedan ålfisket stoppades 2012. Det visar en ny studie från SLU som för första gången utvärderar effekterna av fiskestoppet.

Den 10 januari 2026 kommer flera nya regler som påverkar dig som hanterar fiskeri- eller vattenbruksprodukter. Reglerna är en del av EU:s reviderade fiskerikontrollsystem och påverkar alla led i kedjan, från fångst eller skörd till försäljning.

Stiftelsen för Östersjölaxen är starkt kritiskt till 2026 års fiskekvoter som beslutades i tisdags. Man anser att det kan strida mot EU:s lagstiftning om att den så kallade femprocentsregeln – att lekbiomassan inte får understiga en kritisk nivå. Under denna gräns finns risk att hela beståndet kollapsar.

I Storsjön i Jämtland släpps just nu ut 500 odlade regnbågar märkta med sändare. Det handlar om ett forskningsprojekt där syftet är att ta reda på hur regnbågar interagerar med inhemska arter, eftersom det är vanligt att regnbågar rymmer från odlingar.

Sverige fick ge sig igen när EU:s fiskeministrar på tisdagen beslutade om 2026 års fiskekvoter. Kvoterna för strömming i Östersjön blir högre än vad EU-kommissionen och Sverige ville, berättar svt..

I dag och i morgon träffas EU-ländernas fiskeministrar för att besluta om 2026 års fiskekvoter. Sveriges EU-nämnd beslöt i fredags att godkänna EU-kommissionens förslag om oförändrade och minskade kvoter men är även berett att gå längre.

Det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Det visar en ny studie. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den här nya kunskapen kan användas för en fortsatt hållbar förvaltning av arten, och för att se om siklöjans lekplats påverkar kvaliteten på löjrommen.

Provfiskefångsterna av sik och mört ökar i Holmöarna och Kvädöfjärden. I Kvädöfjärden och Torhamn ökar även fångsterna av strömming. Samtidigt minskar fångsterna av gädda i samma områden längs Egentliga Östersjöns kust.

Under hösten fortsätter dialoger för att ta fram förslag till plan för svensk naturrestaurering. Havs- och vattenmyndigheten har bjudit in aktörer att tycka till om, förbättra och utveckla de åtgärder som skulle kunna ingå i Sveriges första nationella naturrestaureringsplan. Även allmänheten välkomnas att lämna synpunkter via en webbenkät.

Som en följd av vattenkraftutbyggnaden under 1900-talet försvann vildlaxpopulationerna i flertalet norrländska älvar. Förlusten av laxen medförde även att kulturer kring laxfisket som gav lokal utveckling och gemenskap gick förlorade.

Fyra yrkesfiskare får årets Vänerstipendium som belöning för deras insats att ta upp så kallade spöknät ur sjön.

Nu är ytterligare en etapp avklarad för det stora projektet i Stångån i Västernorrland, ett biflöde till Ljungan. Ett helt vattendrag utan vandringshinder är slutmålet.

Halterna av PFAS i fisk har minskat i Vänern, Vättern och Mälaren sedan början av 2000-talet. Det visar en rapport från Naturhistoriska riksmuseet som utfördes på uppdrag av de tre sjöarnas vattenvårdsförbund.

Sälen är inte orsak till fiskbeståndens dåliga status men kan vara en bidragande orsak till att bestånd som är starkt påverkade av mänskliga aktiviteter har svårare att återhämta sig. Det konstaterar Havs- och vattenmyndigheten i en ny rapport.

Ålar möter många hinder på sin vandring mot Sargassohavet. Ett sätt att hjälpa dem är att fånga och transportera dem förbi vattenkraftverk. Men även nära kusten finns faror, inte minst i Östersjön. Ett nytt projekt undersöker därför om en genväg västerut kan öka ålens chanser att överleva.

Situationen ser mycket olika ut för de fiskar som omfattas av art- och habitatdirektivet. Bäcknejonöga, siklöja och nissöga uppnår gynnsam bevarandestatus, men bland de övriga finns det stora skillnader i bevarandestatus och utveckling.

Sveriges Fiskevattenägareförbunds dotterbolag iFiskevattenägarna har bytt namn till Svensk Fiskerättstjänst AB.

Fritidsfiskare som fiskar efter lax och torsk i havet måste från nästa år registrera sig och rapportera sina fångster. Havs- och vattenmyndigheten ska dessutom få rätt att kräva registrering och fångstrapportering av fritidsfiskare som fiskar i statligt förvaltade vatten och efter andra arter, om det anses behövas. Det föreslår Fiske- och vattenbruksutredningen i sitt slutbetänkande.

Kan fler händer i vattnet ge bättre kunskap om hur fisken mår? Nu testar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) en ny metod för att samla in data längs den svenska Östersjökusten.

Framtidens odlade regnbåge finns nu på marknaden. Fisken har fått ett foder där soja och fiskmjöl, som brukar användas, har ersatts av musslor, insekter och svampprotein. Bakom satsningen står Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Axfoundation och 25 aktörer från hela livsmedelskedjan.

Under sommaren lanserade IUCN och EU-kommissionen en gemensam satsning med projektmedel som kan sökas via IUCN:s ansökningsportal.

Nio nya forskningsprojekt ska stärka kunskap och möjligheter att på bästa sätt hantera invasiva främmande växter och invasiva främmande akvatiska djur.

En rad miljöorganisationer uppmanar landsbygdsminister Peter Kullgren och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att påskynda återuppbyggnaden av Östersjöns fiskpopulationer. Uppmaningen görs i ett öppet brev inför konferensen Our Baltic III den 30 september.

Nu i höst kan alla fiskevårdsområden som påverkades av nedfall från Tjernobylolyckan få hjälp av Strålsäkerhetsmyndigheten att mäta cesiumhalterna i sin fisk. Mätningen omfattar Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, och Västmanlands län.

Johan Rune, ordförande i Storsjöns fiskevårdsområdesförening i Sandviken, och hans fru är inbjudna av kungen och drottningen till årets Sverigemiddag på Stockholms slott i oktober. Inbjudan är ett tack för föreningens insatser för fiskevården.

Ålgräs är en prioriterad livsmiljö för den biologiska mångfalden. Havs- och vattenmyndigheten har låtit sammanfatta det aktuella kunskapsläget för restaurering av ålgräs i en ny rapport.

Bestånden av gädda ökar igen i Stockholms inner- och mellanskärgård. Det visar resultaten av årets spöprovfisken. Däremot är gäddan fortfarande nästan helt borta i ytterskärgården.

Stiftelsen för Östersjölaxen har tillsammans med Östersjölaxälvar i samverkan och flera europeiska miljöorganisationer skrivit under ett upprop och en öppet brev som skickats till EU-kommissionen. Organisationerna kräver bland annat att överfisket i Östersjön avslutas och att fiskpopulationer över hälsosamma och produktiva nivåer återställs och upprätthålls.

Under 2025 kan kommuner och ideella föreningar söka stöd hos Havs- och vattenmyndigheten för att skrota övergivna fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer med förgasare.

Kalciumhalterna i många svenska vattendrag och sjöar är i dag så låga att kräftor inte kan ömsa skal och honor inte klarar att bära rom.

En havsöring som fångas i sportfiske kan ha ett samhällsekonomiskt värde på upp till 18 000 kronor när man räknar in fritidsfiskarens utgifter. Och en fångad lax kan värderas upp till 300 000 kronor.

SLU har de senaste dagarna tagit emot många rapporter om döda signalkräftor. Många har befarat att det är utbrott av kräftpest, men det är i själva verket signalkräftor som dött som en följd av höga vattentemperaturer, förklarar Patrik Bohman, miljöanalytiker vid SLU.

FRÅGA : Hur gör jag om jag hittar fiskeutrustning som ligger nära stranden och som kan ha använts eller kan komma att användas vid tjuvfiske?

Det är lätt att bli bedrövad när man tar del av allt negativt som händer kring fisket och våra fiskevatten. Men vi får aldrig tappa hoppet utan fortsatt streta på i jobbet med att värna fiskerätten och våra fiskevatten.

Länsstyrelsens kalkningshandläggare blir alltmer uppgivna i takt med att de tvingas välja vilka arter som ska offras när kalkningspengarna tryter och allt färre områden ska räknas som försurade. – De nya bedömningsgrunderna för försurning säger i princip att det är bra i hela landet. Men det är inget som vi som jobbar med problemen upplever, säger Johan Ahlgren som jobbar med försurningsuppföljning på Länsstyrelsen i Jämtland.

Havs- och vattenmyndighetens nya bedömningsgrunder för försurning väntas bli klara först i vinter och en ny kalkningsstrategi kommer först nästa år. Det berättar Johan Kling, chef för HaV:s avdelning för vattenresursförvaltning.

Att använda kalkgrus mot försurning i stället för kalkmjöl kan minska behovet av återkommande kalkningar, visar en ny rapport som tagits fram av Länsstyrelsen i Jämtlands län. – Kalkgrus är betydligt mer långsiktigt och kostnadseffektivt än dagens metoder, säger rapportförfattaren Johan Ahlgren.

Vaxsjöns fiskevårdsområdesförening i Skåne vill förbjuda paddelfarkoster för att skydda sitt bestånd av flodkräfta från att drabbas av kräftpest. Ett sätt att testa vad som väger tyngst: skydd för rödlistade arter mot invasiva arter eller allemansrätten.

Elva miljoner kronor har Tranås Energi investerat i miljöanpassningar i sina vattendrag. Det är mycket pengar, även för en medelstor energiproducent. – Men jag vill påstå att vi miljösatsningarna sker på affärsmässiga grunder. Vi visar att vattenkraft och miljöhänsyn går att kombinera, säger Magnus Lundberg, projektansvarig vid det kommunägda energibolaget.